Vi tydliggör hela tiden orättvisorna mellan landsbygd och stad men majoritetsstyret vill inte att likställighetsprincipen i kommunallagen (2017:725 2 kap 3 §) ska gälla, det vill säga att kommunmedborgare ska behandlas lika.
.
Alla ingångar i debatten:
Repliken "Konstigt resonemang av SLP" av Sven-Gösta Pettersson (S)
Repliken "Vad är det för fel med ideologisk budget" av Brith Fäldt (V) och Anna Bergström (V)
Repliken "BUN borde fokusera på utbildning" av Anders Nordin (SLP
Repliken "Socialdemokraterna ljuger" av Håkan Johansson (M)
Repliken "Omvändning i SLP:s politik" av Helena Stenberg (S), Anders Lundkvist (S) och Louise Mörk (S)
Insändaren "Alliansens budget mer realistisk" Anders Nordin (SLP) och Joel Wiklund (SLP)
Artikeln ”Budget klubbad efter het debatt”
.
En markant skillnad mellan alliansens och majoritetens budget var att alliansen vill lyfta ut avskrivningar och internräntor från nämndernas budgetar. SLP menar att endast ”verkliga kostnader” ska ingå i och belasta nämndernas budgetar. Avskrivningar, internräntor och alla generella schablonutgifter skall alltså inte belasta nämndbudgeten utan skall finnas på annan plats i den övergripande budgeten.
Barn och utbildningsnämnden skall ansvara för en god utbildning och inte hålla på med fastighetsförvaltning. Nedläggningen av Alterdalens skola är ett bra exempel på hur det blir om man inte utgår från verkliga utgifter. Skolan saknade renoveringsbehov de närmaste tio åren och var fullbelagd med såväl elever som legitimerade lärare.
Både SLP och Alterdalens Bygdeförening begärde att få reda på den årliga driftskostnaden, vilken då uppgavs vara 700 tkr/år. Eftersom skolan har en nyinvesterad jordvärmeanläggning och är helt utan verksamhet så är den uppgivna årliga driftskostnaden typ en slags fantasifull pappersprodukt. Det enda som i stort sett kostar är strömmen.
BUNs uppsägning av kontraktet med Fastighetsförvaltningen medförde att BUNs budget minskade med 700 tkr. Men kommunen som sådan har ju kvar exakt samma utgift som tidigare! 2018 kostade avskrivningar och internränta exakt 350 tkr. Elen kostade 58,9 tkr! Resterande är generella schablonkostnader. Kommunen är skyldig att bedriva skolverksamhet och det går inte att bedriva skolverksamhet utan skolbyggnad. Att belasta enskilda skolor med schablonkostnader i BUNs budget blir därför så fel det kan bli.
Den verkliga ”besparingen”, enligt vårt synsätt, som BUN gjort är alltså el-kostnaden. Kommunen har dock även den kvar. Dessutom har de ökade kostnaderna för skolskjutsar för att inte tala om övervältringen av kostnaden för föräldrars skjutsningar av sina barn med råge ätit upp det man ”sparade”. Att lägga ner Alterdalens Skola blev därför en sällsynt dålig ekonomisk affär för Piteå kommun och dess invånare.
Istället för att använda funktionsdugliga skolor använder nu majoritetsstyret miljoner kr för hyra av skolmoduler. SLP kan aldrig stödja en felaktig redovisningsmetod, slöseri med skattemedel eller någon form av orättvisor.