Chatarina Lundmark tror att både smink och kroppsideal kan bidra till könsskillnaderna.
En dramatisk nedgång. Så beskriver idrottsläraren Chatarina Lundmark elevernas duschvanor på skolan.
Hon och kollegan Peter Wahl har jobbat som lärare i drygt 40 respektive 25 år och båda ser en tydlig skillnad mot förr.
– Jag tänker att det är ett generellt fenomen i samhället. Föräldrar skjutsar dem redan ombytta till träningen, sen hämtar de dem i träningskläderna. Många går på gymmet men duschar hemma. Man duschar inte offentligt på samma sätt som förr. Då stannade man kvar i omklädningsrummet och det var inte samma tröskel för att visa upp sig utan något på kroppen, säger Chatarina Lundmark.
Peter Wahl är inne på samma spår.
– Roten till det onda kan vara att vi skjutsar barnen till träningarna tio minuter innan den börjar och hämtar direkt när den slutar. Omklädningsrumskulturen är inte densamma i dag. Man har det inte med sig.
Utifrån elevernas svar i den enkät PT genomfört verkar det vanligare att som tjej inte duscha efter idrotten. Elever vi pratat med tror själva att det kan handla om att det finns större problem med osäkerhet bland tjejer – och att killar har större behov av att duscha för att de tar i mer på lektionerna.
Men just det känner inte lärarna igen.
– Jag har aldrig gjort den reflektionen själv. Jag tycker att tjejer tar i på idrotten, jag ser inget generellt mönster så. Däremot kan jag känna att det är vanligare att eleverna om de själva får välja, väljer en lugnare aktivitet, säger Chatarina Lundmark.
Att elever menar att tjejer kanske är rädda för vad killarna ska säga tycker hon är ledsamt. Hon själv upplever att tjejer tar mycket större plats på lektionerna i dag.
– Det ingår i vårt uppdrag att se till att alla har plats på idrotten. Nog har jag haft grupper där tjejer inte får passningen – men då ligger det på läraren att se till att de får det. Om det finns klasser där det är som eleverna beskriver är jag säker på att läraren jobbar hårt för att det inte ska vara så, säger Chatarina Lundmark.
Peter Wahl känner inte igen att killar skulle ta i mer på idrotten, eller ser inte själv att klimatet generellt är så hårt att tjejer inte vågar ta plats.
Hon tror att det finns andra faktorer som också bidrar till könsskillnaderna.
– En del tjejer som sminkat sig och gjort sig i ordning kanske kan känna att det är onödigt att svetta upp sig. Vi har också fenomenet med långa naglar, hur går det när man ska fånga en boll till exempel? Sådant kanske också kan göra att man inte tar i så som man skulle gjort annars.
Även Peter Wahl tror att smink kan vara en bov i dramat, och tänker på hur det ser ut i hans egen familj med tonårsbarn.
– Jag kan tänka mig att om man lägger ner mycket tid på det så kanske man inte vill duscha för då måste man lägga ner samma tid igen. Sen får jag också för mig att mobilkulturen är starkare hos tjejer än hos killar, att de är mer viktigt hur man ser ut, säger Peter Wahl.
Trots att Strömbackaskolan arbetat med trygghetsskapande åtgärder, som duschbås i omklädningsrummen, har eleverna som duschar blivit färre.
Lundmark och Wahl berättar att man pratar mycket om kroppsideal med eleverna, men upplever att det är svårt att nå fram helt.
– Eleverna är jättemedvetna om de här sakerna vi pratar om, om ideal och filter och att mycket inte är på riktigt. Men ändå är det så man vill se ut. Jag upplever det svårt att göra avtryck i en elevs liv i dag jämfört med förr. De har så mycket intryck, säger Chatarina Lundmark.
Peter Wahl har även tagit upp frågan om hygien.
– Vi kan trycka på vett och etikett, att det inte är fräscht att sätta sig på bussen bland andra och lukta svett. Mer kan vi inte göra. Det är en svår nöt att knäcka, säger han.