– Vi har tvingats planera om. Men i vinter hoppas vi kunna köra ett tekniktest med verklig drift samtidigt, säger Jan-Åke Olofsson, delprojektledare vid forskningsprojektet Animal sense.
Tanken var att köra tekniktestet, som görs i samarbete med Malå sameby i Västerbotten, redan förra vintern.
– Men det var så dåliga betesförhållanden i det planerade området så samebyn tog aldrig dit några renar. De stödutfodrade dem på andra platser i stället.
LÄS OCKSÅ: "Blinkande stolpar kan minska olyckor"
I år ser det bättre ut men mycket hänger på hur vädret utvecklar sig.
– De närmaste veckorna blir avgörande. Vi hoppas som sagt kunna köra ett mindre test i januari runt Burträsk. Ett lite större test planeras till sträckan över Saltfjelet norr om Mo i Rana, säger Jan-Åke Olofsson.
Renvarningsprojektet är ett samarbete mellan Umeå universitet, Svenska samernas riksförbund (SSR) och Norska institutet för bioekonomi. Det inleddes i januari 2016 och avslutas i maj 2018.
Tanken är i första hand att ta fram ett modernt varningssystem som minskar antalet renolyckor, effektivare än de svarta sopsäckar och varningsskyltar som finns i dag.
– Behovet är stort. Jag veckopendlar själv mellan Ammarnäs och Umeå och det är bara tur att jag inte medverkat till att reducera renstammen själv. I år är det dessutom mycket snö och renen är högst ovillig att lämna vägen, säger Olofsson.
Tekniken bygger på en liten radiosändare som gjuts in i ett reflexhalsband. Sändaren skickar ut en radiosignal till en mottagare i stolpar som satts upp efter vägen, och som då börjar blinka och varna.
– Utmaningen är att få tekniken att fungera i extrem miljö. Har man väl utrustat en ren med ett halsband vill man ju att tekniken ska hålla så länge som renen lever. Vi tittar också på hur lång räckvidd sändarna ska ha, så det inte varnar i onödan.
Jan-Åke Olofsson menar att tekniken sannolikt går att använda vid järnvägen också.
– Inte i form av blinkningar, förstås. Då är det redan försent. Men i stället för blinkningar kan man tänka sig kommunikationsmöjligheter med lokföraren.
Olofsson ser stora möjligheter till vidareutveckling av tekniken med nya användningsområden.
– Man kan tänka sig drönare som flyger över renhjorden och förenklar renskötseln. Eller en internetuppkoppling till pinnarna som kan skicka ut varningssignal till GPS. Syftet är att lyfta tänkbara fortsättningsprojekt och ju mer man skrapar ju fler tillämpningar finns det.