Mer att önska nÀr det gÀller trygghetspunkter

InsÀndarskribenterna riktar krav mot kommunen gÀllande trygghetspunkter. (Arkivbild)

InsÀndarskribenterna riktar krav mot kommunen gÀllande trygghetspunkter. (Arkivbild)

Foto: Simon Olofsson

InsÀndare2024-12-20 13:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Replik

AngĂ„ende Leif Vikmans svar gĂ€llande svaret pĂ„ insĂ€ndaren ”Hur gör man pĂ„ landsbygden om kriget eller krisen kommer?”

SĂ€kerhetschefen uttalar sig sjĂ€lvsĂ€kert ”Vi arbetar för trygghet och sĂ€kerhet i hela kommunen men kan inte av sĂ€kerhetsskĂ€l gĂ„ in mer detaljerat Ă€n sĂ„.”

Han sÀger att trygghet och sÀkerhet ska gÀlla hela kommunen, allt i enlighet med det MSB villkorar i yttrandet om geografiskt ansvar. Problemet Àr att det inte mÀrks. Trygghetspunkterna Àr inte kÀnda, för fÄ och för centraliserade för att tÀcka det geografiska ansvaret.

Att dra valsen om tystnad av sÀkerhetsskÀl i detta sammanhang tyder pÄ mörkning av anvÀndandet av medel, alternativt blottar det en stor okunskap.

Lek med tanken att kommunen i form av tjĂ€nstemĂ€n och politiker blir totalt avskilda frĂ„n kommunikation alternativt utraderade i en kris/krigssituation. Hur ska gemene medborgare pĂ„ stad och landsbygd dĂ„ veta var nĂ€rmsta vĂ€rmekĂ€lla/övernattningsenhet finns? 

Problemet just nu i en förebyggande informationsinhĂ€mtning Ă€r att överhuvudtaget veta vad kommunen avser med sina trygghetspunkter. Att de ska finnas och planeras för kan man hitta via Google, men var de finns hittar man enbart i en gammal PT-artikel frĂ„n 2018 som för det första inte Ă€r allmĂ€n och förmodligen inaktuell. DĂ€r listas 9 punkter. Sex av dessa i centrala stan. I övrigt ingen lĂ€ngre bort Ă€n 1–1,5 mil utanför stadskĂ€rnan. 

Större orter som Sikfors, Rosvik, Lillpite, JĂ€vre – inte ett ord om och övriga kommunen likadant. Icke desto mindre Ă€r detta nĂ„got okĂ€nt fenomen. Intresset frĂ„n kommunens tjĂ€nstemĂ€n och politiker strĂ€cker sig inte lĂ€ngre utifrĂ„n stadskĂ€rnan. PiteĂ„s obebodda öar och skĂ€rgĂ„rd vĂ€cker mer intresse för dessa personer Ă€n dess befolkning utanför intressesfĂ€ren.

PiteÄ har ett rikt föreningsliv, med i mÄnga fall större lokaler till förfogande. Föreningslivet mÄste vara en del av det lokalsamhÀlle som trÀder in dÄ staten och kommunernas muskler sviktar.

VĂ„ra krav kvarstĂ„r. ProtokollfĂ€st kommunikation mellan föreningslivet och kommunen gĂ€llande kris/krishantering. Skapa trygghetspunkter, sĂ„ bygdegĂ„rdar, andra lokaler pĂ„ landsbygden kan nyttjas i kris/krig. Tillför materiel/medel till dessa trygghetspunkter sĂ„ dessa kan köras ”off grid” i frĂ„ga om el och kommunikation, det vill sĂ€ga elverk och satellittelefoner, men gĂ€rna ocksĂ„ enklare förbands/medicindepĂ„.

Allt detta inte bara för den bofasta befolkningen. I en krigssituation fÄr vi ocksÄ rÀkna med bÄde internflyktingar och utrikes komna som behöver hÀrbÀrgeras.

Vad vi vet nu gÀllande medel som stÄr kommunen till buds i frÄga om kris och trygghetsarbetet sÄ har MSB frÄn juni 2021 till juni 2024 betalat ut kontanta medel cirka sju och en halv miljon kronor.

Visst öronmĂ€rkt stöd ska/har utbetalats pĂ„ mer Ă€n nio och en halv miljon. 

GĂ€llande det kontanta stödet frĂ„n MSB Ă€r andemeningen att det frĂ€mst ska gĂ„ till löner. RĂ€knar man dĂ„ baklĂ€nges pĂ„ det inser man att PiteĂ„ kommun ska ha haft ett snitt pĂ„ minst tre anstĂ€llda pĂ„ heltid de senaste fyra Ă„ren i avsett arbete. Detta ger en lönekostnad per person pĂ„ cirka 52 000 kronor/mĂ„nad. Förutsatt att kommunen nu verkligen anvĂ€nt de medlen till avsedda Ă„tgĂ€rder.

Tre personer med löner över 40 000 kronor i mĂ„naden i fyra Ă„r. Vad Ă€r resultatet? Ett stort lass utredningar och skrivelser mĂ„ste finnas. NĂ€mns överhuvudtaget PiteĂ„s lands och glesbygd i dessa papper? GĂ€llande negligeringen av landsbygden finns inga frĂ„getecken. GĂ€llande skydds- och krisarbetet i övriga kommunen hoppas vi att det inte Ă€r sĂ„ illa som för landsbygden.