Hur gör man på landsbygden om kriget eller krisen kommer?

"Vi lever i en tid där kris och krig lurar runt knuten. Bara att ta föregående vinters el- och kommunikationsavbrott i Älvsbyn", skriver insändarskribenterna. Bilden är tagen under strömavbrottet den 4 januari 2023 när det var runt 40 minusgrader i Älvsbyn. (Arkivbild)

"Vi lever i en tid där kris och krig lurar runt knuten. Bara att ta föregående vinters el- och kommunikationsavbrott i Älvsbyn", skriver insändarskribenterna. Bilden är tagen under strömavbrottet den 4 januari 2023 när det var runt 40 minusgrader i Älvsbyn. (Arkivbild)

Foto: Håkan Öberg

Insändare2024-12-08 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi lever i en tid där kris och krig lurar runt knuten. Bara att ta föregående vinters el- och kommunikationsavbrott i Älvsbyn.

Landsbygdens behov av el, kommunikation och farbara vägar är i dagens läge större än för hundra år sedan. Inte stor skillnad mot att bo i centrala stan. Men med dagens läge där kommunen i stort sett verkar negligera sin landsbygdsbefolkning så fasar man för om det verkligen skulle bli skarpt läge.

Landsbygden i Piteå har relativt sett en låg del fast boende. Men vid ett krigstillstånd får man kallt räkna med att de allra flesta fastigheter som idag betecknas som fritidsboende kommer att omvandlas till fast boende. Folk i krig har en benägenhet att flytta sig från de måltavlor som städer med dess infrastruktur medför.

Nåväl, om än man inte tänker sig krig. Kriser kommer alltid. Naturens krafter rår man inte på. Därför kräver vi som en del av landsbygdsbefolkningen att det upprättas en protokollfäst kommunikation mellan de föreningar på landsbygden som har lokaler och Piteå kommun, att Piteå kommun utarbetar kris/samlingspunkter (trygghetspunkter) på Piteå landsbygd i händelse av kris, att kommunen bereder möjligheten till el och värme på dessa punkter ”off grid” i händelse av extraordinära händelser och att det på dessa punkter finns möjligheter till kommunikation i form av satellittelefon.

När det gäller beredskapsplaneringen i Piteå kommun får vi en känsla av att kommunen ligger i bakvatten, iallafall vad gäller kommunikationen till kommunens medborgare. Hur är det med trygghetspunkter i kommunen? Finns det trygghetspunkter? Om så är fallet var? Hur är det med SOT- punkter, service och trygghetspunkter?

Roland Lundberg, ordförande Åträsk bygdeförening

Rickard Lundgren, ordförande Yttersta hembygdsförening

Svar direkt:

Tack för dina synpunkter och ditt engagemang i en viktig fråga. Vi förstår att den osäkra omvärld vi lever i kan väcka oro och frågor om beredskap. Piteå kommun tar beredskap och trygghet på största allvar och vi arbetar kontinuerligt för att stärka vår krisberedskap, både lokalt och i samverkan med regionala och nationella aktörer som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Länsstyrelsen.

Vi håller med om att beredskapsarbetet måste omfatta hela kommunen. I vårt arbete genomför vi bland annat kontinuitetshantering – planering för hur viktiga verksamheter ska kunna fortsätta drivas under störning samt att viktiga varor och liknande köps in och lagerhålls. Vi säkerställer att det finns en organisation som fungerar i krig, vilket innebär att kommunens medarbetare kommer till jobbet och att verksamheterna har planerat för hur de ska klara sig utan personer som eventuellt behöver arbeta för Försvarsmakten eller Räddningstjänsten via krigsplacering eller civilplikt. Ett annat exempel är att vi planerar för ”trygghetspunkter” som ska ställas i ordning runt om i kommunen för att tillhandahålla exempelvis vatten, tillgång på el eller information i en större kris eller krig.

Piteå kommun har sedan tidigare en plan för trygghetspunkter, och vi ser just nu över hur dessa kan utvecklas och utrustas för att bättre möta behoven vid en kris eller extraordinär händelse. 

Utöver kommunens arbete vill vi också lyfta vikten av hemberedskap. Var och en kan bidra till att stärka samhällets samlade krisberedskap genom att förbereda sig för att klara sig själv under de första dygnen vid en kris. Det ger kommunen möjlighet att fokusera på att hjälpa de mest utsatta. Vi delar fortlöpande nationell information om hemberedskap för att stödja våra invånare i detta.

Vi arbetar för trygghet och säkerhet i hela kommunen men vi kan inte av säkerhetsskäl gå in mer detaljerat än så. Hoppas några av era funderingar blev besvarade.

Leif Wikman, säkerhetschef och tf kommunchef