Många av vårdgarantiresorna från Norrbotten sker via Arlanda. Där finns möjlighet till assistans, men det krävs ändå en hel del av patienten.
Mannen i flygstolen bredvid mig tummar nervöst på sin utskrivna resplan. Han ser plågad ut. Lampan för säkerhetsbälte tänds, vi har äntligen börjat gå ner för landning. Innan vi skiljs åt i virrvarret på Arlanda, ska vi komma att önska varandra lycka till. Vi vet inget om varandra, förutom att vi båda är norrbottniska patienter som snart ska opereras, nästan 100 mil hemifrån.
Det hela började 1992, med en riksdagsmotion från Folkpartiet (nuvarande Liberalerna). Långa väntetider i vården hade beskrivits som ett problem under flera decennier. Förslaget om en "vårdgaranti", en rättighet för patienter att få vård inom en viss tid, röstades igenom av den borgerliga regeringen.
Formerna för vårdgarantin har varierat genom åren. Ibland har den kombinerats med prestationsbaserade ersättningar till regionerna. Men trots ansträngningarna har väntetiderna fortsatt att öka.
Under covidpandemin växte köerna till planerad specialistvård snabbt, i hela landet såväl som i Norrbotten. Regeringen uppmuntrade arbetet med vårdlotsar, som sedan tidigare fanns i flera regioner.
– Vi var nog bland de sista i landet att få en sådan enhet, säger Pia Krutrök, chef för Region Norrbottens vårdgarantienhet sedan starten i april 2022.
Pia Krutrök, chef för Region Norrbottens vårdgarantienhet.
Visst hände det att norrbottningar skickades utomläns även tidigare, med stöd av vårdgarantin, men det är efter pandemin som resorna tagit rejäl fart.
– Regionens verksamheter har blivit bättre på att informera patienterna om vårdgarantin, nu när det finns en enhet som jobbar med det, säger Pia Krutrök.
Några veckor innan flygresan till Stockholm för operation, ringer kirurgen från den privata kliniken. Det har uppstått problem. Jag tillhör Asa-klass tre, vilket innebär att jag inte får sövas där. Alternativen är två: Vänta kvar i den norrbottniska operationskön eller opereras vaken.
Många privata kliniker vill bara ta emot Asa-klass ett och två eftersom de saknar egen intensivvård. Ofta är också patienter i högre Asa-klasser för sjuka för att åka. Region Norrbottens upphandling för höft- och knäbyten gäller uttryckligen klass ett och två.
– Det är det jag och mina kollegor märker. De sjukaste patienterna som verkligen behöver kirurgi eller till exempel prova ut en hörapparat, de orkar inte åka till Stockholm. De blir kvar och får vänta jättelänge, säger Jenny Hedgren Rönnlund, ordförande i Norrbottens läkarförening.
Vårdgarantin urholkar vår egen förmåga att leverera vård
Jenny Hedgren Rönnlund
Ordförande, Norrbottens läkarförening
Hon arbetar till vardags på hälsocentralen i Överkalix. En kommun där mer än var tredje invånare är över 65 år.
Enligt svensk lag ska den med störst behov ges företräde i sjukvården. Vårdgarantin har genom åren, särskilt då den kombinerats med prestationsbaserade ersättningar till regionerna, kritiserats för att sätta den principen ur spel. Patienter med mer komplexa behov, såsom äldre och kroniskt sjuka, riskerar att trängas undan.
De senaste tre åren har Region Norrbotten köpt utomlänsvård för 270 miljoner kronor för att leva upp till vårdgarantin, enligt Region Norrbottens årsredovisning 2024. Kostnaderna för resor och boende landar på 104 miljoner kronor för samma tidsperiod.
Totalt har vårdgarantiresorna kostat regionen 374 miljoner kronor under åren 2022 till och med 2024.
– Vi lägger otroligt mycket pengar på vårdgarantin. Det urholkar vår egen förmåga att leverera vård, säger Jenny Hedgren Rönnlund.
Läkarföreningens ordförande beskriver en ond cirkel, där Region Norrbotten dräneras på både pengar och kompetens.
– För att bli läkare eller sköterska behöver du utföra vissa sysslor för att hålla kompetensen uppe. Kommer vi i framtiden att kunna utbilda personal häruppe om vi inte får utföra vissa vanliga operationer? frågar sig läkaren, som understryker att det inte är operationssalar som fattas i Norrbotten, utan just personal.
Kanske är det innan fotoperationen, kanske efter, som sköterskorna börjar prata om att jag tillhör Värmland.
– Jag är från Norrbotten, hojtar jag från britsen.
Det visar sig att det, rent tekniskt, är klinikens avtal med Region Värmland som ligger till grund för min operation.
Av de drygt 16 500 vårdgarantipatienter (vissa kan förekomma flera gånger) som Region Norrbotten har skickat för operation eller andra åtgärder utanför länet sedan 2019, har majoriteten skickats via andra regioners avtal med privata vårdgivare. Affären mellan regionerna regleras då genom det så kallade riksavtalet.
I december 2021 tecknade Region Norrbotten ramavtal med 38 leverantörer i Sverige, Finland och Lettland för operationer inom ortopedi, kirurgi, urologi, gynekologi och öron-näsa-hals.
Dåvarande regionrådet sjukvårdspartisten Kenneth Backgård, lät tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet teckna ett ramavtal med vårdaktörer i Sverige, Finland och Lettland för att korta köerna efter covidpandemin.
Sommaren 2023 mynnade upphandlingen ut i avropskontrakt med fyra kliniker inom Aleris, Capio och Specialistcenter Scandinavia, för byten av höft- och knäleder. I övrigt har regionen egna avtal med leverantörer i södra Sverige inom knä- och höftplastik, gråstarrsoperationer, gynekologi och psykiatriska utredningar.
Kamerorna smattrar i riksdagens presscenter. En leende Ulf Kristersson (M) visar upp en bibba papper i A4-format. Bredvid står Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L). Det är den 14 oktober 2022. Efter förhandlingar på Tidö slott, har partiledarna kommit överens om ett avtal som innebär att Kristersson kan bilda minoritetsregering med stöd av Sverigedemokraterna.
Riksdagshuset den 14 oktober 2022. Från vänster Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).
En av punkterna i Tidöavtalet är inrättandet av en nationell vårdförmedling. Det ska bli lättare att skicka patienter till vårdgivare med ledig kapacitet, oavsett var i landet denna finns. Det går i linje med en överenskommelse som den rödgröna regeringen, ett halvår tidigare, tecknat med Sveriges regioner, om att regionerna måste samverka mer för att snabbare kunna erbjuda vård till väntande patienter.
– Ingen ska behöva vara sin egen vårdlots. Alla regioner måste aktivt hjälpa patienter att få vård i tid, särskilt om regionen inte själv kan erbjuda vård enligt vårdgarantin, sa dåvarande socialminister Lena Hallengren (S) i april 2022.
Socialminister Lena Hallengren, dåvarande socialminister i april 2021.
I dag håller en ny, digital infrastruktur för vårdförmedling att ta form. Vårdlotsar runt om i landet kan numera logga in på en sajt med uppdaterad information om olika vårdgivares väntetider till operation. Från och med den 31 mars är regionernas avtal med privata aktörer sökbara för andra regioner. Planer finns också på en tjänst, med förebilder i Danmark och England, där patienterna själva ska kunna söka information om vårdgivare, vårdutbud och väntetider.
Läkaren Anna Nergårdh, till vänster, har fått regeringens uppdrag att utreda en ny vårdgaranti. Till höger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
Samtidigt pågår en statlig utredning om en ny vårdgaranti, med väsentligt kortare tidsgränser än idag och ökade möjligheter för patienten att fritt välja vårdgivare i hela landet.
Uppe i Överkalix ser Jenny Hedgren Rönnlund hur utvecklingen riskerar att missgynna de sköraste norrbottniska patienterna.
– Kommer vi kunna bedriva vettig vård här uppe? Det är ju knappt att vi klarar det idag, säger hon.
Opererad fot på väg hem till Norrbotten.
Med fast handslag och stadig, isblå blick, möter Anders Öberg upp i Regionhusets glammiga foajé. Regionrådet visar in till ett av många mötesrum med namn av norrbottniska bär. Jag tar mig långsamt framåt, utan kryckor.
Sedan valet 2022 har Socialdemokraterna åter makten i Region Norrbotten, nu i samarbete med Vänsterpartiet och Centerpartiet.
"Hade vi kunnat lägga de där miljonerna, som nu har gått till resor och hotell, på vår egen verksamhet så hade det ju varit bra", säger Anders Öberg (S), regionråd i Norrbotten.
Som oppositionspolitiker var Anders Öberg (S) kritisk till dåvarande majoritetens upphandling av privat vård för att komma tillrätta med vårdköerna efter pandemin.
– Det var en bred upphandling för att skicka iväg norrbottningarna, det var ju ett ideologisk vägval man gjorde, säger Öberg, som i stället ville att vårdskulden skulle hanteras genom satsningar i den egna regionen och i samverkan med de nordligaste regionerna.
Samtidigt det är från och med 2022, det år som Socialdemokraterna kom till makten, som de flesta vårdgarantiresorna skett.
Väntan på Arlanda
– I och med starten av vårdgarantienheten var det fler som upptäckte vårdgarantin. Från början var det kanske få som egentligen förstod den eller hade kunskap om hur man gick tillväga, säger Anders Öberg.
Är det efterfrågan från patienterna som driver utvecklingen?
– Ja, så har det varit.
Hur ser du på framtiden för vårdgarantienheten?
– Jag tror att den har en oerhört viktig funktion. Där kan vägledare hjälpa till att hitta någon som kan utföra, till exempel en operation, om det är så att vårdköerna inte kommer ner till 90 dagar.
Skulle du uppmana norrbottningarna att åberopa vårdgarantin?
– Man kan ju börja med att höra av sig dit där man skulle ha fått operationen. Det kanske bara är en månad bort så kan man få den på hemmaplan istället, säger Anders Öberg.
Anders Öberg tror inte att Region Norrbotten kommer att behöva skicka lika många patienter enligt vårdgarantin framöver.
I januari meddelade regeringen att man avsätter en halv miljard kronor till regioner som lyckas minska vårdköerna. Utbetalningen, som görs i slutet av året, är direkt kopplad till antalet utförda operationer av höftledsprotes, framfall och gråstarr.
– Innan årets slut ska vi vara väldigt nära att faktiskt kunna ge vård inom vårdgarantin här i Norrbotten, inom de här områdena, säger en optimistisk Anders Öberg.
Under 2024 har operationer som vanligtvis utförs i Sunderbyn, flyttats till Piteå. Det har gjort att de ortopediska operationerna där har fått stå tillbaka. (Arkivbild)
Under 2024 växte den norrbottniska vårdkön inom både ortopedi och ögonsjukvård. Enligt Anders Öberg beror det delvis på att en operationssal i Sunderbyn varit stängd under året, då personalen utbildats inför det nya journalsystemet Cosmic.
– I stället har vi använt en operationssal i Piteå för sådant som har väntat länge i Sunderbyn, vilket gjort att de ortopediska patienterna i Piteå har fått stå tillbaka, säger han.
I dag är ordningen återställd, enligt Öberg, och vad gäller ögonsjukvården har regionen kunnat öppna en ny operationssal i Sunderbyn.
Innan årets slut ska vi vara väldigt nära att faktiskt kunna ge vård inom vårdgarantin
Anders Öberg
Socialdemokratiskt regionråd i Norrbotten
Nya operationssalar har också kunnat öppnas i Kalix och Gällivare, enligt Anders Öberg.
Den statliga utredningens förslag på en ny, skärpt vårdgaranti, ska redovisas slutet av maj nästa år. Samtidigt fortsätter regeringens och regionernas arbete med att skapa en nationell vårdförmedling.
Vad innebär det här för Norrbotten?
– Man måste följa och se vad som händer, vilket förslag man lägger. Jag tror ju egentligen inte att vi kommer ha bekymmer med vårdgarantin om vi bara får anställa den personal vi behöver, säger Anders Öberg.
Kommer regionen inte att behöva skicka patienter framöver?
– Jag tänker att det ska minska i väldigt stor omfattning.