Vad händer när modern artificiell intelligens möter kyrkans verksamhet? PT har träffat flera olika personer inom Piteå församling som berättar om hur de tänker kring AI.
I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Så skriver evangelisten Johannes, och alltsedan kristendomen instiftades har ordet haft en särställning inom den kristna kyrkan, både som Guds förkunnade sanning och kyrkans förkunnande av densamma. Så vad händer då när maskinerna börjar kunna tala?
Utvecklingen av artificiell intelligens skenar och tekniken spås få oöverskådlig påverkan på både vårt arbetsliv och vår konsumtion. Inom kyrkan ställs man nu inför frågan vad som händer när Guds ord ska möta den nya tekniken. Får man använda AI till att skriva helgens predikan? Och vad händer med tron när människan möter en allt smartare maskin?
PT träffar Piteå församlings kyrkoherde Anna Andersson. Sedan hon tillträdde tjänsten för ett år sedan har utvecklingen av AI skenat. Kommersiella AI-tjänster som ChatGPT och Microsofts motsvarighet Copilot används redan i allt från textförfattande, marknadsföring och programmering. Samtidigt blir AI-företagens bildtjänster alltmer avancerade och i dag är sociala medier dränkta i AI-foto, video och konst. Frågan uppstår ju då om kyrkans präster och andra anställda använder AI för att skriva predikningar, griftetal och andra texter?
– Det tror jag säkert att det görs, främst kanske på skoj. Jag tycker själv det är roligt att prova mig fram och se vad det blir. Jag skulle dock inte hålla en predikan som skrivits med AI. Bibeltexter är något som ska marineras av en själv, de ska processas. Det ska bli något som kommer från mig och som jag kan stå för, säger Anna Andersson.
Kyrkoherde Anna Andersson är själv ingen tech-fantast och vill inte hålla predikningar skrivna av artificiell intelligens, men tycker heller inte att kyrkan ska stänga dörrarna för AI. "Vi ska ju hänga med i utvecklingen. Vi ska inte vara rädda för den", säger hon.
I Anna Anderssons arbete ingår allt från administrativa chefsuppgifter till att möta Piteås församlingsmedlemmar, i både glädje och sorg. Högmässor och predikningar ska göras, vigsel- och griftetal hållas. Traditionellt sett är det präster och kyrkoherdar själva som skrivit sina tal, med personlig stil och baserat på samtal med församlingens medlemmar. Nu utmanas detta arbetssätt av AI-robotarnas snabba textproduktion. Anna Andersson säger att hon själv testat att göra AI-genererade tal, och att hon blev överraskad över hur bra det blev.
– Jag testade i ren experimentlusta. Jag bad Copilot skriva ett vigseltal och så fick den några ledtrådar om personerna som skulle gifta sig. Jag fick då fram en text och så skrev jag ”lägg till lite mer Gud”, och då infogade den ett antal bibelord. Det blev riktigt bra, jag hade absolut kunnat hålla det talet rakt av, men det känns ändå fejk.
Tror du någon skulle märka skillnaden, om du skrev vigseltalet eller om AI gjorde det?
– Nej, förmodligen inte. Men jag skulle märka skillnaden.
Men det kommer ju en yngre generation. Tror du unga präster kommer att skriva sina predikningar via AI?
– Bra fråga. Jag hoppas ju inte det, men jag är ju tant. De kanske ser annorlunda på det.
Vi vill att Bibelordet ska läsas, men också levas.
Anna Andersson
Kyrkoherde
Så då var vi tillbaka till det förkunnade ordet och frågan kring om AI kan ersätta prästernas arbete. Ska kyrkobesökare nu få lyssna till AI-skrivna predikningar och tal när de går i kyrkan?
Vad tror du, kan man ersätta det förkunnade ordet med AI?
– Nej, jag tycker ju inte det. Vi vill att Bibelordet ska läsas, men också levas. Visst skulle jag kunna skriva ett griftetal med AI, men det är att missa poängen. Jag har ju burit med mig det som de anhöriga har berättat om den avlidne i mitt huvud. Jag vill att det ska komma från mig och mitt möte med dem. Allt annat känns ju oärligt. Samtidigt ska vi ju hänga med i utvecklingen, vi ska inte vara fientliga till den.
Anna Andersson ser exempelvis ett scenario där AI kan ersätta en del av den administration som präster och kyrkoherdar i dag tvingas utföra.
– De flesta av oss inom kyrkan jobbar mycket med administration. Om AI kan lösa sådana uppgifter vore det ett jättestort plus. Det spelar ju ingen roll om det är kyrkan eller skolan eller sjukvården - mängden administration ökar för oss alla. Det är ju inte det vi präster vill hålla på med. Jag skulle gärna se att det försvann, mycket hellre än att AI ska skriva min predikan.
Kyrkoherden Anna Andersson ser potential för AI, men då främst i att kunna avlasta adminstration och frigöra mer tid för kyrkans personal att kunna arbeta med kärnverksamheten.
Släppet av AI-roboten ChatGPT den 30 november 2022 blev en milstolpe i kommersiell och brett applicerbar AI. I dag är tjänsten för många lika självklar som Google och sociala medier som Facebook, Instagram eller Tiktok. Från att ha varit ett många gånger obskyrt fält för inbitna nördar och tech-fantaster har artificiell intelligens nu blivit mainstream. Anna Andersson tillstår själv villigt att hon inte är någon teknikfantast. Hon är inte motståndare mot teknik, men tycker också att det finns orosmoment i hur tekniken används.
– Det är fascinerande med AI. Det fungerar ju, men jag kan för mitt liv inte förstå hur det fungerar. Och var hamnar det, allt det som den genererar? Det tycker jag är lite obehagligt, att inte veta var det vi skapar hamnar.
Kyrkan godkänner användning av AI
Anna Anderssons fråga är mer än bara retorisk. I dag tränas AI-program genom att gå igenom enorma mängder data som mjukvarurobotarna sedan kan lagra och bearbeta. Upphovsrättsliga verk och personuppgifter sväljs enkelt och utan åtskillnad av den artificiella intelligensens algoritmer. Debatten rasar redan inom EU och andra organisationer kring hur lagar och ramverk ska användas för att begränsa tech-bolagens scanning av information. Frågan är relevant även inom kyrkan, som handhar både känsliga personuppgifter och berättelser från medlemmar.
Viktoria Eriksson jobbar som HR-specialist på kyrkan i Piteå och säger att man centralt inom Svenska kyrkan antagit regler för hur AI får användas samtidigt som man skyddar medlemmarnas uppgifter.
– Kyrkokansliet har antagit en policy på nationell nivå där vi tillåts använda Copilot. Däremot får inte AI:n tränas på våra uppgifter. Det handlar om GDPR och liknande.
Viktoria Eriksson, HR-specialist på Piteå församling, berättar vilka regler som gäller för AI-verktyg inom kyrkan.
Liksom Anna Andersson ser Viktoria Eriksson en möjlig vinning i att minska kyrkans administrativa arbete.
– De flesta är väl överens om att AI kommer att få stor påverkan på våra jobb, och att de flesta jobb kommer att förändras inom en femårsperiod på grund av AI. Det behöver ju däremot inte vara dåligt. Man kan ju använda AI till att effektivisera bort en del administrativa uppgifter och istället satsa mer på det mänskliga mötet, säger hon.
Fejkad marknadsföring ok?
Förutom administration är marknadsföring ett fält där AI redan används frekvent, oavsett om det handlar om att skriva reklamtext eller generera bildmaterial. Albin Stenvall jobbar som kommunikatör i Piteå församling och tillsammans med ett antal kollegor är det hans uppgift att kommunicera med medlemmarna och marknadsföra församlingens aktiviteter och evenemang. Han säger att han redan använder AI frekvent i sitt arbete, men att det då främst handlar om enklare omarbetningsuppgifter av redan skriven text.
– Vi använder AI för enklare grejer Det kan handla om att förkorta befintliga texter eller att få texter att passa på en affisch.
Albin Stenvall arbetar som kommunikatör på Piteå församling och säger att man redan i dag använder AI för enklare marknadsföringsarbete.
Trots att AI ofta framhålls som ett kraftfullt verktyg vad gäller att generera text och bild säger Albin att både han och kollegorna snarare ser verktygens begränsningar.
– Vi skulle nyligen marknadsföra ett evenemang och behövde en vårvinterbild för att illustrera det hela. Vi försökte på skoj generera en bild med AI, med majbrasa och så vidare. Vi tyckte den var rätt bra tills vi såg att barnen på bilden hade sex fingrar och lite såna där grejer. Främst kände vi dock att det inte är ärligt, att göra reklam för våra verksamheter med fejkade bilder.
Albin Stenvall tror inte heller att AI kommer att ersätta personliga texter såsom tal och predikningar.
– Att skriva en predikan är ju ett hantverk. Det spelar ju ingen roll om det handlar om att skriva en grävande journalistisk text, göra en video på sociala medier eller skriva ett griftetal. Det ska ju gå genom händerna för att det ska kännas bra.
Tillsammans med sina kollegor arbetar Albin Stenvall med att marknadsföra kyrkans evenemang.
Så tillbaka till kyrkoherde Anna Andersson, som nu förbereder sig inför påskens arbete. Trots de gudalika kvaliteter som tech-predikanterna vill tillskriva AI och dess inflytande vill hon inte skriva under på tanken att den nya tekniken ska göra människan överflödig.
– Det sa vi när datorerna kom också. Då skulle alla jobb försvinna, men det blev ju inte så. Det blev inget papperslöst samhälle bara för att datorerna kom. Så snart det kommer ny teknik blir vi rädda för att människan ska bli överflödig, men det blir vi inte. Det har alltid funnits utveckling, och det har alltid funnits en oro kring hur det ska bli. Det är så vi lever.
Är du orolig?
– Nej. Jag är inte en orolig person. Jag tror att det löser sig.
Anna Andersson, kyrkoherde.