Johannas dotter blev sexuellt utnyttjad i hemmet via sociala medier. "Det gör så ont men jag visste ju ingenting", säger Johanna.
Johanna kan inte hålla tillbaka tårarna som rinner ner längs kinderna. Rösten spricker gång på gång när hennes berättelse stockar sig i halsen. Hon tystnar ibland och det enda man hör i rummet är hennes snyftningar. Men med pappersnäsduken i handen återkommer hon hela tiden till sin berättelse. För Johanna har bestämt sig för att det här är en berättelse som måste spridas som en varning. För hennes dotters skull och för alla andra barn.
Johanna heter egentligen något annat.
Vi börjar på försommaren 2024 när Johannas dotter, som är yngre än 10 år, under några veckor inte varit sitt normala jag. Hon har låst in sig på toaletten vid några tillfällen och Johanna känner att allting inte står rätt till.
En sen kväll bestämmer Johanna sig för att titta i dotterns mobiltelefon för att försöka hitta en ledtråd. Kanske har någon kompis skrivit någonting elakt till henne. I värsta fall kan hon vara utsatt för mobbning, tänker Johanna.
"Efter att hon somnat gick jag in till hennes rum och sökte efter telefonen som jag först inte hittade"
Johanna, mamma
– Efter att hon hade somnat gick jag in till hennes rum och sökte efter telefonen som jag först inte hittade. Hon hade gömt den under sängen och då förstod jag att det måste ha hänt någonting. Men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro att det var någonting sånt här, säger Johanna.
Rösten spricker och hon tystnar. Smärtan syns i de tårfyllda ögonen.
När Johanna öppnade dotterns Snapchat såg hon att det fanns chatthistorik med någon som hade användarnamnet ”Mästaren”. Hon hittade filmklipp och bilder där personen bakom användarkontot instruerat hennes dotter att utföra sexuella handlingar på sig själv.
Där och då rasar Johannas värld ihop.
– Jag fick panik och visste inte vad jag skulle göra. Det var som att någon drog undan mattan under fötterna på mig, jag trodde inte det var sant. Jag tittade på två filmklipp, sedan började jag i panik att radera allt jag kom åt.
När Johanna läste textmeddelandena som skickats mellan hennes dotter och ”Mästaren” förstod hon att det var en vuxen. Skriftspråket kom inte från ett barn. Trots paniken hade Johanna sinnesnärvaro att ta skärmdumpar för att dokumentera bevis mot förövaren.
Nästa morgon berättade hon för sin dotter.
– Jag visste inte hur jag skulle ta det med henne för jag vet hur lätt det är att barn skuldbelägger sig själv. Och hon hade ju inte gjort någonting fel.
Johanna fick stöd av en nära anhörig när dottern väcktes på morgonen.
– Vi sa att ”vi vet vad som har hänt och det är absolut inte du som har gjort någonting fel. Vi ska hjälpa dig nu”. Hon blev väldigt uppriven och bara grät och grät och grät under täcket.
Johanna visste att hennes dotter blivit utsatt för ett brott, men inte vad hon borde göra nu. Hon kontaktade till slut en advokat som på midsommaraftonen kontaktade jourhavande åklagare. Det blev starten på slutet för "Mästaren".
Under rättegången fick Johanna för första gången se mannen som förgripit sig på hennes dotter. "Jag bröt ihop".
Polisen tog hand om dotterns telefon och kunde senare avslöja att ”Mästaren” var en man i 30-årsåldern, bosatt i en helt annan del av Sverige. När mannen sedan greps kunde polisen genom tömning av hans telefon knyta honom till andra sexualbrott på Snapchat. Mannen hade på samma sätt som mot Johannas dotter instruerat flera andra barn att utföra sexuella handlingar och dokumenterat detta via videosamtal. Polisen har dock inte lyckats identifiera samtliga barn som finns med på de filmer man funnit i mannens telefon.
Det tog fyra veckor från det att Johanna hittade filmklippen och bilderna tills att mannen kunde häktas.
– Den där månaden var jättejobbig eftersom man inte visste vem han var. Om det var någon här uppifrån, om det var någon hon träffat eller hur gammal han var. Just då visste man ju ingenting, säger Johanna.
Utredningen visare att 30-åringen hade utsatt flera barn för sexuella övergrepp via Snapchat.
När mannen åtalades fick Johanna möjlighet att läsa polisens förundersökning. I bevisningen fanns filmklipp från hemmet och utomhus. Läsningen blev ännu en chockartad upplevelse. Åklagaren ansåg att de sexuella kränkningarna mot hennes dotter var så allvarliga att de skulle likställas med samlag.
– Det var 11 fall av våldtäkt mot barn som var mot min dotter. Det var så mycket större än man trodde att det var.
Polisens utredning visade att dottern haft kontakt med ”Mästaren” under två veckor. Mannen hade även ett annat användarkonto där han kallade sig ”Linnea”. Han växlade mellan kontona utan att Johannas dotter visste att det var samma person hon chattade med. "Linnea" brukade skriva positiva saker om "Mästaren". Att det var någon Johannas dotter borde ha kontakt med och lyssna på.
Mannen åtalades för flera sexualbrott mot barn. Johanna deltog i rättegången via videolänk eftersom tingsrättsförhandlingarna hölls i en annan del av landet. Under rättegången fick hon för första gången se mannen som förgripit sig på hennes dotter. När Johanna ska beskriva hur det kändes börjar hon gråta.
"Man har ju läst om brott mot barn där förövaren knappt får något straff. Tack och lov fick han den domen han fick."
Johanna, mamma
– Direkt han kom in i rummet så bröt jag ihop. När de vred kameran och jag såg honom så kände jag bara att jag ville slå ihjäl honom. Han visade inte särskilt mycket ånger och verkade oberörd.
30-åringen dömdes till ett sju år långt fängelsestraff för bland annat 11 fall av våldtäkt mot Johannas dotter. För Johanna var det en lättnad. Under rättegångsdagarna hade hon varit orolig för att mannen skulle komma lindrigt undan genom att dömas till någon typ av vård för sexförbrytare.
– Man har ju läst om brott mot barn där förövaren knappt får något straff. Tack och lov fick han den domen han fick.
Johannas dotter mår fortfarande dåligt efter händelserna.
Tre månader har gått sedan domen föll mot mannen men för Johanna vill inte mardrömmen ta slut. Hennes dotter mår inte bra och lägger skulden på sig själv för det som har hänt. Hon vill inte leva längre.
– Hon säger att det var hennes fel eftersom hon började skriva med honom på Snapchat. Det är jättejobbigt att se henne så, man vet inte hur man ska hantera det.
Dottern vet att mannen dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och Johanna upplever det som att hon har skuldkänslor. Johanna har tittat i dotterns telefon och sett att hon sökt på information om ”hur det är att sitta i fängelse”.
– Det har blivit värre de senaste veckorna. Hon växlar mellan att vara arg och ledsen. Jag försöker säga åt henne att det inte är hennes fel och att det aldrig har varit det. Att det här är ett brott och att det är vuxna som måste ta sitt ansvar.
Johanna har länge sökt hjälp från barn- och ungdomspsykiatrin som nu har meddelat att dottern kommer att få traumabehandling. Det är dock inte klart när den kan inledas eftersom kommunen har begränsat med resurser.
Johanna säger flera gånger under intervjun att hon gör det här för sin dotters skull och för att varna andra föräldrar. Precis som det var för henne själv så är hon övertygad om att de flesta föräldrar inte vet vad deras barn gör på sociala medier.
– Ha koll på vem dina barn är vän med och vilka de skriver med. Kolla en gång för mycket än en gång för lite, för ditt barn kan verkligen vara utsatt för hemska saker.
Hade inte Johanna tittat i sin dotters mobiltelefon den där kvällen i juni är det ingen som vet hur länge övergreppen hade kunnat fortsätta. Dottern hade skapat ett Snapchatkonto med hjälp av en tre år äldre kompis. I dag har hon inte längre kvar appen på sin telefon.
– Det som gör så ont är att hon blivit utsatt för det här när jag har varit hemma och jag har inte gjort någonting. Men jag visste ju ingenting, säger Johanna.
Namnen i texten är fingerade för att "Johanna" och dottern inte ska kunna identifieras.