Det här är hennes liv. Hon skulle inte skulle byta bort det mot något annat.
- Fotbollen är mitt liv, jag har älskat den sedan jag var sju år och kommer alltid att göra det, säger Erika.
Rosvik, Norrsken, Infjärden, Alvik. 19-åringen har alltid tagit ett steg framåt i karriären för varje klubbyte. När Umeå IK hörde av sig sommaren 2005 tvekade hon inte en sekund.
- Jag har alltid, ända sedan jag var liten, sagt att "Umeå IK det är där jag ska spela fotboll".
Nu är hon där. Nio-tio pass i veckan blir det och hon älskar det.
- Jag längtar efter varje träning.
Möter världsstjärnor
Där möter hon ständigt flera av världens bästa spelare. Skyttedrottningen Hanna Ljungberg, asiens bästa spelare Ma Xiaoxu, och inte minst världens bästa spelare, brasilianskan Marta, spelar alla i laget.- Det är otroligt att träna med alla världsstjärnor. Jag blir inspirerad bara av att höra namnen; Marta, Ljungberg...
Ljungberg, Ma, Marta - alla är de anfallare, precis som Erika. För att slå sig in i startelvan måste hon konkurrera ut ett par av världens bästa anfallare.
Men Erika är fast beslutad att lyckas. Förra säsongen blev det några inhopp i allsvenskan. I år siktar hon på ta ytterligare ett kliv i utvecklingen.
- Jag ska visa att jag inte bara är här, utan få spela också.
Långt från glamouren
Det är svårt att ta miste på hennes entusiasm. Vi träffas i Umeås klubblokal, en villa bara tvärs över gatan från Gammliavallen. Huset är lite slitet. Det som förgyller byggnaden invändigt är pokalerna. Några är för SM-guld, andra för segrar i Svenska Cupen eller Womens Cup.I sammanträdesrummet vid det långa men gamla träbordet står några kartonger. De innehåller skor och kläder som ska delas ut till spelare och ledare. Erika hjälper till med uppackningen. Då och då arbetar hon på kansliet med diverse sysslor. Det är så långt från glamouren inom herrarnas toppklubbar som det går att komma. Men de ekonomiska skillnaderna är gigantiska.
Erika hjälper till för att ha någonting att göra utanför fotbollen.
- Jag vill utbilda mig, men vet inte till vad. Jag tycker om att jobba med barn, kanske blir det något sådant.
Starkare än någonsin
Det är knappt en timme kvar till träningen. Erika är glad och avslappnad. Hon vet att det här kan bli hennes stora genombrottssäsong. Hon känner sig starkare än någonsin och ser försäsongen som hennes förmodligen bästa i karriären.- Jag har verkligen utvecklats på allt här, det är faktiskt en enorm utveckling och verkligen kul att se resultat.
Fortfarande är det snabbheten som är hennes akilleshäl, men hon har blivit rappare och är stark i kroppen.
- Mitt mål är att få spela så mycket som möjligt. Det är inte det lättaste, men jag är glad för varje spelminut.
Piteå IF inte uteslutet
Hon har bestämt sig för att göra allt för att lyckas. I höstas vann Umeå SM-guld - Erika fick en medalj. Hon beskriver SM-guldet som "en otrolig upplevelse", men är långt ifrån nöjd.- Jag kommer att jobba på för att visa att jag en dag ska vara i startelvan. Jag vill fortsätta utvecklas, ta en plats och så småningom spela i landslaget.
Erikas kontrakt går ut sista december. Därför gäller det för henne att visa sin klass, annars blir det ingen förlängning.
Piteå IF siktar mot allsvenskan inom några år och spel i Pif är inte uteslutet.
- Man vet aldrig, men jag vill gå så långt som möjligt med Umeå.
Umeå IK:s omklädningsrum är öde. Det återstår ännu 40 minuter till träningen. Erika slår sig ner på träbänken, på hennes egen plats alldeles brevid dörren.
- Den var ledig, så det fick bli den här, säger hon.
Mycket nytt
Det var mycket nytt och nervöst när hon kom till klubben hösten 2005. Nu är nummer 11 hemmastadgad. Även på fritiden umgås Erika mycket med andra spelare. Mest försvararen Emma Berglund, norska anfallaren Lise Klaveness och försvararen Karolina Westberg.- Det faller sig naturligt att vi umgås.
En efter en droppar spelarna in i omklädningsrummet. Det skrattas och är en gemytlig stämning. Någon minut före klockan 16.00 går Erika Karlsson genom gången, det smattrar när dobbarna möter det hårda golvet. Med ett leende på läpparna öppnar hon dörren går upp för stentrapporna och ut i det snöblaskiga vädret i riktning mot planen.
Med sig har hon ett leende på läpparna.
Hon lever sin dröm.