Svenska stjÀrnorna ska kartlÀgga mensen

USA:s och Finlands fotbollslandslag har gjort det. LikasÄ Chelseas damer. Nu ska de svenska skidskyttarna kartlÀgga hur Äkarna pÄverkas av menstruationscykeln. NÄgot man knappt har pratat om tidigare.
–Det Ă€r skandal att man inte ens vet sjĂ€lv hur man pĂ„verkas, sĂ€ger Mona Brorsson.

Mona Brorsson och Hanna Öberg vĂ€lkomnar förbundets plan att försöka kartlĂ€gga hur menscykeln pĂ„verkar deras trĂ€ning. Arkivbild.

Mona Brorsson och Hanna Öberg vĂ€lkomnar förbundets plan att försöka kartlĂ€gga hur menscykeln pĂ„verkar deras trĂ€ning. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Skidskytte2020-10-06 06:00

Hur menstruationscykeln pÄverkar trÀning Àr fortfarande ett ganska outforskat Àmne. Mensen och svÀngningarna i cykeln har lÀnge setts som nÄgot privat, som man tar hand om sjÀlv.

De senaste Ären har det dock dykt upp sÄvÀl forskning pÄ Àmnet som organisationer, som vill kartlÀgga sina idrottare gÀllande menstruationen. Stora fotbollsorganisationer, som Chelseas klubblag och USA:s landslag, anvÀnder en app dÀr spelarna matar in nÀr de fÄr sin mens samt relaterade symptom för att man i förlÀngningen ska kunna anpassa trÀningsschemat och pÄ sÄ vis förhoppningsvis nÄ bÀttre resultat och minska skaderisken.

"Början pÄ saker"

I Sverige har det varit relativt tyst kring Àmnet, men i skidskyttelandslaget börjar man nu i alla fall att tÀnka pÄ det. Och prata om det. I vinter vÀntas det första steget mot en kartlÀggning tas.

– Egentligen Ă€r vi i vĂ„r början pĂ„ den tanken och i början pĂ„ att framför allt lĂ€ra oss mer. Men det finns en början pĂ„ saker och det kĂ€nns jĂ€ttebra, sĂ€ger den nya sportchefen Anna Maria Uusitalo.

– Vi har tĂ€nkt att vi ska fĂ„ in det i de aktivas trĂ€ningsdagbok, om de har menstruation eller inte, sĂ„ att man kan följa det. Det kan vara ett första steg för de aktiva. Det hĂ€r mĂ„ste ske i flera steg och jag tror att vi kanske mĂ„ste ta ett ansvar att hjĂ€lpa forskningen, vi kommer att behöva vara en del av det.

Initiativet vÀlkomnas av landslagsÄkarna.

– Ja, absolut, sĂ€ger VM- och OS-guldmedaljören Hanna Öberg.

– Jag tycker att det kĂ€nns som nĂ„gonting dĂ€r idrotten faktiskt ligger lĂ„ngt efter för kvinnor. Det Ă€r en av de absolut största fysiologiska skillnaderna mot killarna och absolut nĂ„gonting jag tycker att man borde jobba mer med.

Mona Brorsson Àr ocksÄ positiv:

– Det Ă€r jĂ€tteviktigt. Det Ă€r skandal att man inte ens vet sjĂ€lv hur man pĂ„verkas. Det Ă€r ju nĂ„got som hĂ€nder halva befolkningen och man har fortfarande sĂ„ lite kunskap om det.

Bra samtalsklimat

Brorsson berÀttar att samtalsklimatet mellan Äkarna ÀndÄ Àr öppet och att man dÀr enkelt kan berÀtta om hur man kÀnner sig.

– Men hormonerna gĂ„r upp och ner och det Ă€r superintressant om man kan kartlĂ€gga lite mer – hur pĂ„verkar det min trĂ€ning?

Att inte bara gÄ omkring och fundera och gissa pÄ egen hand, utan att fÄ vissa saker svart pÄ vitt hade underlÀttat, enligt Brorsson. Och hon Àr hoppfull till att en individuell kartlÀggning kan leda till effektivare trÀning.

– Sedan Ă€r det svĂ„rt att planera trĂ€ningen exakt efter sin cykel, för vi ska ju trĂ€na sĂ„ himla mycket, och alla pass mĂ„ste in pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Men just styrketrĂ€ning börjar det komma en del forskning om och den Ă€r ganska enkel att anpassa tĂ€nker jag.

TT: Hur kÀnns det att vi stÄr hÀr 2020 och pratar om att vi knappt vet hur vi pÄverkas av mensen?

– Som sagt, fĂ„r man sĂ€ga skandal? Man har ju vĂ€xt upp med att det Ă€r pinsamt att prata om och att man sedan bara fĂ„tt tĂ€nka ”nej, vi fĂ„r nog faktiskt bara slĂ€ppa det”.

TT: Hur mycket tror du det spelar in att ni har fÄtt en kvinna som sportchef?

– Det tror jag spelar in, bĂ„de att hon ocksĂ„ Ă€r kvinna och ocksĂ„ att hon har varit elitidrottare. Om man jĂ€mför med Wolfgang (Pichler), han förstod ju Ă€ndĂ„ det hĂ€r och sade ofta att "det kan vara hormonerna". Men han ville gĂ€rna inte gĂ„ in djupare pĂ„ det. Det hĂ€r kanske kommer bli det nya, att man för dagbok Ă€ven över kĂ€nslor och sinnestillstĂ„nd.

"Vi Àr redo"

Anna Maria Uusitalo var sjĂ€lv landslagsĂ„kare 2000–2012.

– Det pratades ingenting om det dĂ„ och jag hoppas ju att vi gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll i alla fall. Framför allt ocksĂ„ forskningsmĂ€ssigt, att vi kommer i kapp, sĂ€ger Uusitalo.

TT: Minns du hur du pÄverkades olika under olika delar av cykeln?

– Jag tror inte att jag pĂ„verkas sĂ„ jĂ€ttemycket. Men Ă„ andra sidan gjorde man ju aldrig nĂ„gon form av test eller check pĂ„ det heller, sĂ„ det Ă€r nog svĂ„rt att veta.

Fakta: Mens och besvÀr

Mens Àr en blödning frÄn livmodern. Den kommer ungefÀr en gÄng i mÄnaden, frÄn puberteten fram till klimakteriet vid femtioÄrsÄldern. Blödningen beror pÄ att slemhinnan i livmodern varje mÄnad i samband med Àgglossning blir tjockare för att kunna ta emot ett befruktat Àgg. Om Àgget inte blir befruktat gör sig livmodern av med slemhinnan. Hur mycket man blöder, antalet blödningsdagar och antalet dagar mellan blödningarna varierar frÄn person till person.

BesvÀr kopplade till mens kan vara rikliga blödningar, vÀrk samt PMS och PMDS.

PMS Àr detsamma som premenstruellt syndrom, vilket innebÀr besvÀr sÄsom humörsvÀngningar, ömma bröst och/eller att man blir svullen i kroppen perioden innan man fÄr mens. PMS Àr vanligt, men det kan variera frÄn person till person vilka besvÀr man fÄr.

Om en person med PMS pÄverkas mycket i humöret, sÄ att det liknar depression och Ängest, kallas det PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom).

PMS och PMDS brukar börja upp till en vecka innan mens och minska eller försvinna helt nÀr mensen kommer, men en del har besvÀr Àven under Àgglossningen som sker tvÄ veckor före mensen.

KĂ€lla: 1177.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!