Rosvik kan stoltsera med mycket i flera olika idrotter, men fotbollen har alltid haft starkast fäste i byn.
- Flera tusen såg DM-finalen 1948 mot Boden här på Hedvalla, minns Rune Lundqvist som fanns med som spelare på den tiden.
Mycket har hänt sedan dess, inte bara med publiksiffrorna.
- Vi spelade med fem man i kedjan, två på mittfältet och tre backar. Då var det bara framåt som gällde. Det blev mycket mål och då kom också publiken.
"Samhället förändrat"
Det var när klubben åkte ur trean 1959 som uppslutningen på Hedvalla minskade och sedan har det fortsatt att bli färre åskådare och aktiva ungdomar. Men det är inget unikt för Rosvik.
- Hela samhället har förändrats med fler som har körkort och bil. Idag finns det också så mycket annat som lockar ungdomar, menar Gösta Öhman, under många år spelare och tränare i klubben.
Innan Hedvalla upprättades på 1940-talet spelade laget fotboll på en äng nära E4.
- Den hade inget namn egentligen men vi kallade den Antonsjälan. Han som bodde där hette Anton, förklarar Gösta Öhman.
Namnet från Malheden
Hedvalla har fått sitt namn efter Malheden som ligger ett stenkast från anläggningen. En elvamannaplan är det enda som finns på Hedvalla, men längre in i byn finns Rosvalla som kom till på 1980-talet där sju- och femmannafotbollen håller till.
Föreningen har idag fyra egna ungdomslag i fotboll och delar ytterligare fem lag i samarbeten med Norrfjärden och Alterdalen.
- Ungefär 90 av spelarna är Rosviksungdomar, säger Tore Johnsson, vice ordförande i klubben.
Under sommaren har klubben också anordnat en cup i femmanna där sammanlagt tolv lag från Rosvik, Norrfjärden, Storfors och Öjebyn deltog.
- Och det hoppas vi ska bli ett återkommande turnering, understryker Tore.
Mycket aktivitet
Även om föreningen har färre aktiva ungdomar idag än tidigare är det fortfarande en stabil tillvaro, särskilt på fotbollssidan. Men även i ishockey finns det än så länge tillräckligt med spelare för att kunna bedriva verksamhet för de mindre. I ishockey finns också ett herrlag i divsion 2 som spelar sina hemmamatcher i Kristallen.
Gott om aktivitet ännu alltså och Tore Johnsson är inte oroad för framtiden.
- Om byalagen börjar försvinna och föräldrarna tvingas skjutsa två och en halv mil enkel väg två-tre gånger i veckan tror jag också att de upptäcker hur viktigt det är att det finns en förening i den egna byn, säger han.
Drivande eldsjälar
Och så länge Rosvik har Lennart Lundström och Sandra Lundström är klubben i trygga händer. Paret har i flera decennier engagerat sig i föreningen och följt dess utveckling på nära håll.
- Den största skillnaden är väl att det inte riktigt finns något elittänkande längre. Nu har vi hållit till i fyran och femman länge och det kan jag känna är ganska lämpligt. Ska man gå upp så kostar det och det finns inte så många som vill dra in pengar, säger Lennart som sedan 1970-talet funnits med i olika delar av styrelsen.
En riktig eldsjäl alltså med mycket kärlek till klubben.
- Absolut. Men nu är jag 67 år och snart får någon annan ta över, men något år till blir det nog.