Emil Wikström föddes i Skellefteå 1994 och har hunnit bli 28 år. Efter junioråldern i Skellefteå AIK skrev han på för Piteå 2014.
– En lärorik tid, det var ju mitt första år som senior och även första gången jag flyttade hemifrån, berättar Emil.
Det blev bara en och en halv säsong i Piteåtröjan innan Björklöven hörde av sig och ville ha honom.
– Det är ju inte helt smärtfritt att spelare från Skellefteå går till Björklöven, säger Emil med ett skratt.
– Jag fick höra ett och annat av mina kompisar men det var förstås mest på skoj, bara roligt.
Tiden i Umeå och Björklöven blev dock inte som han velat. Han drabbades av olika skador, den jobbigaste var en inflammation som satte sig i ljumskar, höft och mage.
– Först trodde jag bara att jag behövde vila i två veckor. Men det gick aldrig över... och till slut tog det 13 månader innan jag blev helt frisk, berättar Emil.
– Det var en jävligt tuff tid när ingen kunde säga hur länge det kunde ta. Jag hade ju även ont utanför isen så vardagen var också jobbig.
I slutet av november ifjol kunde han äntligen våga sig in på en is igen. Och det gick bättre än han trodde.
– Det kändes förstås fruktansvärt bra att kunna börja om igen och det kändes även bra i spelet. Jag trodde att jag skulle ha tappat mer.
Det var svårt att kliva in direkt efter så lång skada och ta en plats i Björklövens allsvenska lag.
– Jag behövde mycket speltid in det läget och inte bara försöka kriga om några få minuter. Då hörde Boden av sig, jag tog chansen och åkte dit efter jul. En otrolig känsla att vara tillbaka på isen igen.
Emil hann spela två matcher mot Piteå i allettan.
– Det var väldigt speciella matcher, jag kände ju nästan varenda en av spelarna i Piteå. Men det blev så att jag försökte spela extra hårt, vi vann ju båda matcherna i allettan och det var förstås extra kul, det måste jag säga.
Hur tänker man då man möter Piteå?
– Det är ju ett otroligt skickligt lag, alla vet ju till exempel vad spelare som Magnus Isaksson och Joakim Högberg kan göra. Då man möter Piteå gäller det att vara prickfri i defensiven, det går inte att släppa till nåt för då smäller det till bakåt.
Efter säsongen kändes det naturligt att söka upp kontakten med Piteå.
– Att komma tillbaka hit har funnits i bakhuvudet hela tiden. Jag känner som sagt många spelare i laget och jag trivs jäkligt bra i den här staden, det är en stor del i varför jag kom tillbaka.
Vad blir det vid sidan om hockeyn?
– Just nu har jag lite olika ströjobb men inget klart, vi får se vad det bli. Någonting vill jag jobba med, det blir dryga dagar annars att vänta på träningarna som börjar halvsex.
En skillnad blir det för Emil Wikström jämfört med förra sejouren i Piteå.
– Jag har vuxit både på och utanför isen sedan förra gången, då var ju allt så nytt.
Vad förväntar du dig för egen del av säsongen?
– Jag hoppas kunna bli en ledande spelare i laget och hjälpa Piteå att fortsätta ta ett steg för varje år.
Vad hoppas du för lagets del?
– Många av spelarna var ju med ifjol och gick långt och jag tror ju att alla har vuxit i och med det. Nu under hösten är det ju så att det får ta sig tid att få ihop allt. Får vi det kan det gå riktigt bra för oss i vinter.
Premiären för Piteå Hockey blir extra speciell både för laget och för Emil Wikström då laget möter Boden på hemmais söndag 16 september.