"Det är fel att vinkla systemet"
Räddningen för hockeyns fortlevnad är de ideellt arbetande ledarna som man kan locka till föreningen och dessa är till 99 procent föräldrar. Redan för 25 år sedan efterlystes en gemensam policy från styrelsen, som varje ledare hade att följa, innehållande regler för laguttagning, speltid med mera. Detta varierande med spelarnas ålder. Denna policy verkar ännu inte finnas.
Det är fel av PT/Bo Lundqvist att vinkla systemet, så att läsarna får den uppfattningen att alla ledare som samtidigt är föräldrar är ett suspekt släkte, då dessa i verkligheten är en förutsättning för ungdomsidrottens fortlevnad. Naturligtvis finns det - och har alltid funnits ledare som misslyckats i sitt värv, men jag kan räkna upp många "utbildade" tränare med flera stegs utbildning som har varit rena katastrofen med mobbing, utfrysning, glåpord m.m.
Det är precis som med lärarkåren, för att man gått en massa utbildning behöver man inte vara en bra lärare för det.
Styrelsen måste utforma strikta regler för respektive årskullar som är heltäckande och som utdelas till en ledare när han tar på sig att leda ett lag, man kan upprätta ett kontrakt. Man skall också ha klart för sig att det inte alltid är lätt för en ledare att freda sig mot en del föräldrar, som ibland anser sig kunna mer än tränaren och har en helt annan syn på hur allt skall fungera.
Visdomsord: Jag hade för många år sedan förmånen att under en vecka hos Modo träffa och samtala med legenden Tommy Sandlin och eftersom diskussionen även då i Piteå gällde utslagning och vissa tränares möjlighet att "se" vem som skulle bli nåt, så frågade jag Tommy när han ansåg sig kapabel att göra detta, varvid Tommy la upp ett garv och sa: aldrig!
Han berättade att när han for till Modo ringde en ung back upp honom och ville komma till honom i Modo. Tommy nekade denna pojke ända till pojkens mamma ringde upp Tommy och vädjade att han skulle ta honom, då vek sig Tommy. Denna pojke var Tomas Jonsson, som blev en av världens bästa backar!
Så jobbar vi med nyheter