Varje år sammanställer Svff siffrorna för ekonomin i damallsvenskan.
Nu har årets rapport, som alltså avser år 2016, publicerats.
Som PT tidigare har skrivit gjorde Piteå IF ett minusresultat på 651 000 kronor.
Med det var laget tredje sämst i klassen. Bara Kvarnsveden; 1,1 miljoner back och KIF Örebro; 1,73 miljoner, uppvisade sämre resultat.
Bäst var Djurgården som plussade 2,55 miljoner.
Generellt sett har intäkterna ökat mer än kostnaderna i damallsvenskan. Det trots att tv-avtalet försvann och den egna produktionen av matcherna var ett nollsummespel.
Reklam- och sponsor intäkterna ökade exempelvis med 7,9 miljoner kronor och värdet på nära 60 miljoner var hälften av intäkterna för klubbarna.
Piteå IF:s intäkter för året var 8,4 miljoner, vilket var två procent mindre än året innan.
Så här mycket spenderade lagen 2016, vilket ger en fingervisning om lagens möjlighet till att lägga pengar på spelartruppen. Inom parantens anges tabellplacering:
1) Rosengård (2): 27,1 miljoner kronor (avser dam- och herrfotbollen).
2) Djurgården (6): 19,9 (avser dam och flick- och pojkverksamheten).
3) Eskilstuna (3): 11,2.
4) Linköping (1): 10,3.
5) K/Göteborg (5): 9,3.
6) Piteå (4): 9,1
7) Örebro (8): 7,5.
8) Umeå (11): 6,9.
9) Kristianstad (10): 5,7.
10) Mallbacken (12): 5,3.
11) Vittsjö (7): 5,2.
12) Kvarnsveden (9): 3,6.
13) AIK: Elitettan (ingen uppgift)
14) Hammarby Elitettan (ingen uppgift)
Av de totala utgifterna ligger personalkostnader för spelare, ledare och kansli på 64 procent.
Uefa har en riktlinje om att lönerna inte ska överstiga 70 procent av intäkterna. Det för att undvika risker. För Piteå IF var siffran 81 procent, vilket var tredje högst i serien. Noterbart är att PIF under fjolåret var en flersektionsförening.
Lönerna till spelarna har faktiskt minskat något. I snitt tjänar en spelare 10 462 kronor per månad räknat på tolv månader.
Det är drygt 300 kronor mindre än 2015.