Han värvades ifjol för att hjälpa Piteå upp i allsvenskan. Uppdraget misslyckades och backen Otto Jaksch, 21, lämnade Piteå för Vita Hästen.
– Klubben hörde av sig tidigt och visade störst intresse. Socialt är det också närmare hem, säger göteborgaren.
Elva månader efter sejouren avslutades i Piteå är han imorgon torsdag tillbaka i LF Arena. Men i december fanns det absolut ingenting som tydde på det.
Efter att ha åkt på en smäll mot låret vaknade Jaksch upp dagen efter med stor smärta.
– Jag har haft lårkakor tidigare, men det här var något annorlunda. Det gjorde så ont att jag aldrig hade varit med om något liknande.
På akuten kom beskedet. En muskel i benet höll på att dö. Läkarna fick agera och göra en akut operation, öppna upp benet och tömma det på blod torkat blod.
Efter det fick Jaksch ligga kvar på sjukhus i tio dagar och genomgå nya tömningar av blod från benet.
– Jag kunde inte stå upp på tio dagar utan att svimma. Jag var helt slut.
Ingenting tydde på att han skulle spela mer under säsongen. Läkarna uteslöt det.
Men med hårt arbete och skickliga sjukgymnaster byggde han upp kroppen igen. Förra veckan spelade han sina två första matcher.
– Allt är helt läkt nu så det är inga problem, det är bara lite rehab jag behöver göra.
Hur lång ifrån normal form är du?
– Jag känner mig oväntat stark, jag har kunnat träna ganska bra i en dryg månad, jag är redo.
Speltiden var ändå mindre i två första matcherna.
I blir det mer då laget kommer till Piteå.
– Det blir jättekul, halva laget är utbytt men det finns många fina människor där.
Vad talar för att ni vinner?
– Vi har en väldigt stark trupp med många som har erfarenhet att spela sådana här typer av matcher tidigare. Men jag vet att Piteå är bra så det blir tufft.
Jaksch är framförallt känd som en fysisk spelare.
– Jag kommer inte att göra något undantag nu. Jag kör mitt race.
– Hur mycket folk kommer det förresten, undrar Jaksch?
Kanske 1500, ni har mer publik på era matcher.
– Senast i playoff var det 3700. Jag har aldrig varit med om en sådan bra hemmapublik. Det är tryck, till och med bättre än när jag var i Frölunda.
Kan Piteåpubliken matcha det?