Män är normen i utbildning

. Män är ämnade för idrott. För kvinnorna är idrotten däremot problematisk. Den bilden förmedlas via utbildningsböcker till ungdomstränare. Karin Grahn från Piteå har skrivit en avhandling som uppmärksammar problemet.

Karin Grahn är lektor i idrottsvetenskap på Göteborgs universitet. Hon har undersökt konstruktionen av genus i 43 läromedel riktade till ungdomstränare i fem stora sporter. Hennes analys visar att mannen anses vara normen och att kvinnornas idrottande beskrivs som problemfyllt.

Karin Grahn är lektor i idrottsvetenskap på Göteborgs universitet. Hon har undersökt konstruktionen av genus i 43 läromedel riktade till ungdomstränare i fem stora sporter. Hennes analys visar att mannen anses vara normen och att kvinnornas idrottande beskrivs som problemfyllt.

Foto: Torsten Arpi, Göteborgs universitet

PITEÅ2008-08-30 06:00
Karin Grahn är uppvuxen i Piteå och har tidigare sysslat med konståkning som åkare och tränare.
Numera bor hon i Göteborg och jobbar på universitet som lektor i idrottsvetenskap. En tjänst hon precis har tillträtt efter att ha gjort klar sin avhandling.
I den utför hon en analys av 43 läromedel riktade till ungdomstränare i sporterna, fotboll, friidrott, gymnastik, handboll, innebandy och simning.
Hennes fokus låg på att undersöka konstruktionen av genus.
Killarna är normen
Hon kom fram till att det generellt sett finns en klar skillnad mellan hur pojkar och flickor framställdes i böckerna. Killarna är normen.
- Pojkarna framställs som idrottare, medan flickorna presenteras som att de just är kvinnor som idrottar, säger Grahn och fortsätter:
- Det är fler bilder på killarna i utbildningsmaterialet och pojkarna används oftare som exempel vid övningar. Mannen får representera det goda exemplet.
Jobbas med jämställdhet
Den manliga kroppen är utgångspunkten för hur träning ska bedrivas. Kvinnornas idrottande framstår ofta i litteraturen som problemfylld.
- Saker som anorexia, menstruation och problem med puberteten tas upp när det gäller kvinnorna. Det blir inte så bra när det är den enda bilden som förmedlas.
Männen beskrivs som prestationsinriktade och eventuella problem med idrottandet nämns inte alls.
Grahn menar att det finns en medvetenhet om jämställdhet inom idrotten och att det jobbas med de frågorna.
-Men ibland slår det över. Författarna kan försöka lyfta fram det positiva men det försöks till den grad att könen poängteras för mycket.
Det fanns skillnader mellan idrotterna. Speciellt syntes den manliga normen i lagidrotternas utbildningsmaterial. Inte i något av materialen är kvinnorna normen på motsvarande sätt. Gymnastikens och simningens böcker hade dock en mer neutral hållning till kön.
- Gymnastiken är ganska genusneutral. Men även där är det mycket bilder på män som visar övningar.
Hur ska utbildningsmaterialet skrivas då?
- Ett tips är att tänka mer på individen än könet, då fastnar den som skriver inte i könsrollerna.
Sedan Karin Grahn presenterade avhandlingen den 30 maj har en del hänt.
- Jag har haft kontakt med SISU-idrottsutbildarna och innebandyförbundet. Det finns också fler som är intresserade av att ta del av resultaten.
Fortsätter arbetet
Grahn fortsätter nu arbetet.
- Det har blivit ringar på vattnet så jag söker forskningsmedel för att forsätta arbeta med det här.
Vad vill du att ditt arbete ska ge?
- Jag hoppas på en förändring i idrottens utbildningsmaterial när det gäller beskrivningen av könskillnader och att de enskilda tränarna tänker på könsfrågorna.
Karin Grahn bedriver en del undervisning för eleverna på Göteborgs universitet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om