Målet om elitserien byttes mot en kamp för överlevnad

Var tog satsningen vägen. I mitten av 90-talet var Öjebyns IBF Norrbottens bästa innebandylag på damsidan. 1998 var laget bara fyra mål från Elitserien. Platsen kneps av IBK Boden. Sedan dess har har klubbarna har gått skilda vägar. Medan Boden är ett etablerat elitserielag har Öjebyn trillat ner i division 2.

Piteå2006-10-14 00:00
- Visst finns drömmarna om elitserien, men det är inte ett realistiskt mål längre, säger Magnus Johansson som precis avgått efter 16 år som ordförande i Öjebyn IBF.

Öjebyn var bäst i Norrbotten under flera år i mitten av 90-talet. Men så hände något 1998. Föreningen gjorde visserligen sin bästa säsong någonsin i landets näst högsta innebandyserie.

Problemet var bara att Bodens IBK var snäppet bättre och passerade Öjebyn med bara fyra mål i sluttabellen.

Det betydde början på två olika resor. IBK Boden har sedan dess behållit sin plats i elitserien.

Öjebyn fortsatte att drömma om en plats där.

Drömmen fanns kvar under flera år. År 2000 var man återigen bara en placering ifrån.

Sedan lades laget ner, men 2005 var laget hyfsat nära igen efter en tredjeplats i division 1.

Rejäl revidering

Men nu är det slut.

Drömmen och visionen om en plats i elitserien är numera, åtminstone för de närmsta åren, borta. Så sent som för bara ett år sedan var tonläget helt annorlunda.

- Vi siktade på att vara i eliten 2010, men det har vi fått revidera rejält nu, säger Magnus Johansson.

Utflyttningen är det som enligt Johansson hindrat klubben från en plats i eliten.

- Vi hade 13-14 tjejer födda 86 som skulle bli stommen i laget. Vi hade en framtidstro på att vi skulle kunna komma ikapp Boden. Men i dag är ingen av 86:orna kvar i föreningen. De har spridits för vinden.

Det var till och med oro för att Öjebyn skulle tvingas lägga ner laget igen. Men så blev det inte.

Johansson lägger inte skulden på tjejerna som flyttar, utan han menar att det inte finns rätt förutsättningar i Piteå.

- Vi har inga jobb eller någon stor skola att erbjuda i stan. Det finns helt enkelt ingen grund för att hålla kvar folk i stan. Jag kan inte poängtera nog mycket att med ett universitet i stan hade vi haft ett par lag i högre serier.

När spelarna söker sig bort från Piteå för att plugga eller jobba, drabbas kontinuteten i klubbarna.

- Det blir att komma tillbaka och börja om på noll igen. Alla våra 86:or försvann. Vad händer när 89:orna och 90:orna går ut gymnasiet? Blir det likadant då?

Hur ser framtiden ut?

- Det beror på hur många som stannar. Försvinner spelare efter gymnasiet blir vi ett stabilt division 2-lag, inte mer.

Magnus Johansson är bekymrad över idrotten i Piteå.

- Klimatet är dåligt. Det kommer dröja ofantligt många år att få det bra igen. Ett idrottsgymnasium kanske skulle kunna locka hit folk. Men jag tror att det kommer att dröja minst 10 år innan vi har något elitlag i någon av de större sporterna i kommunen.

Många medelmåttor

Föreningarna i Piteå beskylls ibland för att tänka mer på sig själva än på ortens bästa.

- Vi har många medelmåttiga lag och mycket byatänkande. För att få ett elitlag behövs nog en samlad satsning, fast Piteå Hockey har ju inte lyckats med det.

Johansson är delvis kritiskt mot Piteå kommuns agerande.

- Under min tid har vi inte fått en krona av kommunen. Det är svårt att visa ett ansikte utåt om man inte får några kronor och har man inte ekonomiska muskler kan man inte inte skaffa bra spelare.

Han menar att förutsättningar för att få ett elitlag i Piteå är små. Dåligt med utbildningar och jobb, lite ekonomiskt stöd, bristande publikintresse, samt eldsjälar som tröttnar av att stampa i vatten, är det som enligt Johansson skapat den nuvarande situationen.

- Trenden måste brytas och det gäller att föreningarna hittar på något själv för att få in pengar. För att få elitlag måste det finnas lag som kan betala löner till spelarna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om