- Jag missade på orienteringen och det gick tungt ute i spåret. Det var jättekul när alla gått i mål och jag insåg att mitt lopp räckte till en bronsmedalj, berättar hon.
Normalt är sprint inte Kristina Nordebos starkaste distans.
Årets junior-VM avgörs på
1 600 meters höjd och Älvsbytjejen hade det tungt ute i spåret.
- Jag kände mig seg i går, både före och under tävlingen. Många säger att de är ovana och påverkas av den höga höjden, men det är lika för alla, säger Kristina Nordebo.
Kristina var bara en enda sekund före ryskan Oleinichenkova på fjärde plats och tjeckiskan Karochova på femte.
- Bara tur, jublar Kristina. Men jag är verkligen jätteglad för min medalj, fortsätter hon.
Sprintdistansen var 3,1 kilometer fågelvägen och innehöll sju kontroller.
- Det är kallt här på nätterna och på morgnarna, men under dagarna när solen skiner blir det jättevarmt. Det spelar nog inte så stor roll när det är sprint, men i dagens långdistans kan det vara stora temperaturskillnader längs spåret och därmed svårvallat, säger hon.
Kristina har en hög målsättning och nöjer sig inte med bara ett brons.
Det är tre tävlingar kvar att köra under mästerskapet.
- Det kan bli medalj varje dag, jag kör för det åtminstone. Jag är bättre på långdistans än på sprint och inför dagens lopp har jag stora förhoppningar. Det är dock lite svårt att veta hur kroppen kommer att kännas, säger landslagstjejen.
Långdistansen är 11,5 kilometer fågelvägen och innehåller 20 kontroller. På söndag väntar stafetten.
Kristinas bror, Daniel Nordebo, körde en världscuptävling i Bulgarien parallellt med junior-VM. Förstaårssenioren
Daniel körde in på en fin 18:e plats i sprinten.
- Jag är nöjd, det var en av mina bästa insatser hittills. Jag missade på slutet och tappade nog några placeringar där, berättar han.