Det var våren 2014 som olyckan var framme.
Johan Lidman i toppform hade radat upp åtta tävlingar i följd bland de fem bästa – varav tre på pallen – på den amerikanska proffstouren.
– Jag var i mitt livs form, minns Johan.
Tävlingen i Fargo började på bästa sätt med Lidman i täten. Då kom ett brutalt stopp.
– Jag flög för långt och landade så hårt att knät slog i med följd att både knäskyddet och knäskålen sprack.
Säsongen var slut och han opererade det spruckna knät.
Men det blev två tunga bakslag och sprickor i knät med operationer som följd, den senaste efter nöjeskörning i fjällen april 2015.
Ifjol hoppades han på en comeback och återkomst till USA. Men det gick inte.
– Nej, jag tränade och hoppades men kände att musklerna inte fanns där och vågade inte riskera något.
Det blev istället fortsatt rehabträning hela vintern – och en till fjällresa framåt vårkanten som skulle gå så mycket bättre.
– Vilken känsla det var att sitta bakom styret och gasa även om jag bara körde lugnt. Jag njöt för fullt, säger Johan.
Nu känner han att knät är så pass bra att han är redo för en comeback – men inte i USA utan hemma i Sverige.
– Det blir tillräckligt roligt att köra här hemma i Sverige med både SM och VM och några andra tävlingar.
Men han får även offra en hel del. Knät gör ont.
– Knät har varit trasigt så länge att det aldrig blir riktigt bra. Varje steg känns, att gå i trappor gör ont.
Är det värt det?
– Ja, jag älskar skoterkörning, det är så sjukt kul och jag vill så fruktansvärt gärna köra igång igen. Det är inget att vänta på, det blir inte bättre i knät, jag har gjort allt jag kan med alla förberedelser.
Vad säger läkarna om det?
– Vet du, jag bryr mig inte längre. Det går inte att få ut något vettigt, jag är så fruktansvärt less höra på olika saker vad jag ska göra och hur det ska bli.
Han har inget förtroende vad gäller läkarna och sjukvården.
– Nej, jag är verkligen inte nöjd. De vill inte säga något riktigt egentligen, du kan lösa det bättre själv genom att kolla på internet. Jag har faktiskt blivit klokare av det.
Att han har gått på två stora bakslag och tvingats till nya operationer har satt sina spår.
– i efterhand kan jag väl även klandra mig själv att jag inte har vilat längre. Vissa saker kanske jag missuppfattat, men man vill ju tillbaka så fort som möjligt.
Johan, som tidigare tävlat för Arctic Cat, Polaris och Ski-Doo tar nu klivet till Lynx.
– Jag har fått ett jättebra upplägg och det känns bara spännande med ett nytt märke. Det har aldrig varit några större problem med att vänja om sig.
Nu längtar Johan bara till första snön.
– Det ska bli så sjukt kul, säger han.