Edit deltog i D10 och som hon offrade sig. När Älvsbylöparen sprang in på 16.45 var hon inte bara snabbast utan kanske också tröttast.
Det blev många liter syre ner i lungorna innan hon hade tillräckligt med luft för att kunna prata.
Men det bekom henne inte det minsta.
– Jag var riktigt trött på upploppet men det kändes skönt att springa i dag, sa hon mellan de tunga andetagen.
Hur gick det?
– Det fungerade bra, det var bara till kontroll fem som det var jobbig. Det var så tät tallskog, som att springa i ett växthus.
– Men jag hittade den rätt bra, så allt flöt på bra i dag, fortsatte hon.
Speciellt knep
De tio stationerna gick fort.
– Det kändes himla bra, jag kom rätt på kontrollerna. Jag är nöjd med tävlingen.
Edit Karlsson kommer från en orienterarfamilj.
– Det blir tävlingar nästan varje helg.
I O-ringen slutade hon som bäst sexa av 150 deltagre på en sträcka.
– Allt är kul med orientering, man får vara ute i skogen.
Sedan har hon ett speciellt knep.
– Inför sista kontrollen brukar jag stanna en kort stund och hämta andan så kan jag köra järnet sen. Vi brukar ha en tävling i familjen vem som är snabbast mellan sista kontrollen och mål. Men i dag tog jag bara ett lugnt andetag och körde sen.
Och det visade sig vara ett vinnande recept.
Cirka 120 orienterare deltog i Piteå IF:s ungdomstävling. En stor andel var dock vuxna personer som tävlade utan nummerlapp.