Den energiske engelske mittfältaren gjorde fyra säsonger i PIF.
Men när laget åkte ur division 1 i november valde han att lämna.
Valet föll på Ytterhogdal. Klubben som specialiserat sig på engelska spelare och som leds av Brian Wake. Tränaren som Clark spelade tillsammans med i Östersunds FK för sex år sedan.
Då var inte Östersund ett lag som gjorde succé i Europa, utan mötte Piteå IF i division 2.
Den här säsongen har Wake från bänken och Clark från planen fört Ytterhogdal upp i division 2 genom att vinna division 3.
– Vi har haft en väldigt intressant säsong. Vi gick obesegrade genom samtliga 22 matcher. Det har ingen i den serien gjort tidigare och klubben har heller aldrig gått upp i tvåan, säger Clark.
För honom var det en bra säsong på alla sätt.
– Jag flyttade dit i mars och fick spela varenda minut under säsongen. Brian är en god vän och känner mig, han vet mina kvalitéer på planen. Sanningen är också att jag har varit i min bästa form på flera år. Jag har tränat två gånger per dag och helt koncentrerat mig på fotbollen. Den möjligheten fanns inte med jobb och familj i Piteå och kanske var det därför det inte gick lika bra för mig sista året här, säger Clark.
Samtidigt har året varit en prövning.
– Det var tufft att lämna mitt barn och min flickvän i Piteå, men det är titlarna du kommer ihåg efter karriären och jag är glad att det inte var förgäves som jag flyttade.
– Men nu är det dags att hitta något i närområdet.
Sedan Ytterhogdal säkrade seriesegern har Clark fått flytta hem till familjen i Piteå och pendlat till de återstående matcherna.
Här lär han bli kvar.
– Men jag kan inte säga nej till någon i det här läget utan kommer att avvakta. Ytterhogdal ska skicka mig ett kontraktsförslag nästa vecka.
Han trycker själv på sin fina form.
– Just nu tränar jag med Piteås damlag för att hålla igång. Är jag bara i samma form nästa säsong som den här så kommer jag garanterat att bidra på ett bra sätt var jag än hamnar.
Det har också blivit ett par träningar med Piteås herrlag.
– Min fru jobbar kväll så jag tränar med herrarna när hon är ledig, annars med damerna.
Flera klubbar i Norrbotten har visat intresse för mittfältaren.
– Jag ska inom kort träna med Storfors. Boden ringde för ett par dagar sedan och sa att man var intresserade, men för mig är det lite svårare med familjesituationen.
Kompisen Brian Wake är samtidigt hetaste namnet att ta över IFK Luleå.
– Om han hamnar där tror jag att jag får ett kontraktsförslag. Han vet min familjesituation och vad jag går för på planen. Luleå är i ett läge där man kan behöva göra som Piteå. Satsa på yngre lokala spelare med några lite mer rutinerade.
Clarks gamla klubb Piteå har den här säsongen varit bra offensivt, men sämre defensivt.
– Jag har hört det från folk som sagt att en sådan som jag behövs i laget. Ringer Piteå så är jag helt klart intresserad.
Robert Clark är 26 år. Samtidigt med den egna spelarkarriären utbildar han sig till tränare.
– Jag tog precis Uefas B-licens. Målet är att ta A-nivån nästa säsong och då i England, men det är inte så många träffar, så jag kan spela och jag har några år kvar i kroppen.
Clark var assisterande i Piteås juniorlag två säsonger, så tränarmeriter finns.
– Jag har en plan för min tränarkarriär sen.
Din gamle tränare Graham Potter kan inte vara kvar i Östersund hur länge som helst efter den här succén...
– Haha. Vi får se om jag får chansen, men det är en helt otrolig resa som Östersund gjort och som alla vi som varit delaktiga på eller utanför planen har bidragit till, säger Robert Clark.