Tim Marklund, Infjärdens racing, vann back-SM i skoter förra säsongen.
I helgen lyckades han helt sensationellt försvara titeln.
Senaste åtta månaderna har han gjort en resa som ingen ska behöva uppleva och som få skulle klara av.
Den 28:e augusti 2013 kraschade Tim i samband med motocrossträning på Grönan i Böle.
Efter ett hopp, med för hög fart, tappade han kontrollen. Tim släppte crossen och landade på fötterna.
Tredje ländkotan i ryggen krossades och han han hade även brutit höger lårben och höger fot.
Operationen tog elva timmar. Tredje kotan spikades ihop med den fjärde.
Han fick flygas med ambulanshelikopter till Sunderby sjukhus.
– Läkarna var säkra på att jag skulle bli förlamad, det var så mycket som var trasigt i ryggen.
För Tim var allt rena mardrömmen. Han skulle förmodligen aldrig gå igen.
– När det var som mörkast var jag säker på att jag skulle bli rullstolsburen och aldrig mer kunna köra skoter.
Men genom ett stenhårt träningsprogram gick rehabiliteringen över förväntan.
– Trots problemen i början gick det ändå framåt, sakta men säkert. Och nu känns det helt okej, men jag är ju inte helt återställd ännu. Det smärtar i vänster fot, baksidan lår och musklerna kring rumpan, sa Tim till PT 24 januari.
I februari var han helt sensationellt tillbaka på skotern igen.
Utan någon träning ställde han upp i SM-kvalet på Vallsberget 22 februari. Han ramlade av skotern i A-finalen men kom åtta. Det räckte för en plats i helgens SM-final i jämtländska Tänndalen.
Där hände det som skulle vara omöjligt.
Tim Marklund vann SM-guld i tuffaste klassen – Pro open.
– Det här helt obeskrivligt, som en dröm, säger han.
Kvalen var sådär.
– Det var lite trassligt på vägen.
Så Tim fick köra en B-final som han vann.
I A-finalen blev det en duell mellan honom och klubbkompisen Anton Dahlqvist.
– Det var en hård fajt, jag vann med liten marginal men ändå tydligt, säger Tim.
Sju och en halv månad efter att han krossat flera ryggkotor försvarade Tim därmed SM-guldet.
– Det känns så overkligt, allt stämde verkligen både i körningen och skotern.
Tim hade bara suttit på skotern två gånger inför SM-guldet. Tävlingen på Vallsberget och en kort träning.
– Jag har kört mindre än en timme under hela säsongen.
Han har fortfarande klara sviter efter olyckan.
– I januari sa läkarna att jag får räkna med att ha hjälp av rullstol resten av livet men nu behöver jag den inte.
Men den svåra olyckan har satt sina spår i kroppen.
Jag är stelopererad i tre-fyra kotor, har en droppfot där jag tappar känseln ibland och använder stundtals kryckor när jag tar promenader.
– Kroppen behöver lång återhämtningstid. Efter tävlingen på Vallsberget kändes det som att jag skulle dö. Nu efter SM kommer jag att vara sängliggande i en vecka.
I benen har han bara 60 procent av styrkan kvar.
– Jag måste träna regelbundet, om jag inte gör det tappar jag ännu mer benstyrka snabbt.
Jobbet som svetsare har han inte kunnat återgå till än heller, men även om fysiken inte är som förr så är han likafullt bäst i Sverige i skoterkörning i backe.
Trodde du det för 7,5 månader sedan?
– Det har hänt så mycket, jag kan inte förstå det själv, jag måste ge mig själv tid att fundera på livet.
Vad har du kvar att bevisa inom skotern?
– Jag vet inte, jag måste ta mig en funderare, jag är inte så gammal och ska kunna leva hyfsat resten av livet också. Ingen har på något sätt peppat mig att köra utan det är mitt beslut för att det är det roligaste jag vet. Nu måste jag fundera över framtiden.
I helgens SM tog Jim Eliasson, Piteå, silver i klassen Pro stock.