Piteå IF:s lovande längdhoppare slutade fyra i JSM förra året.
Med ett längsta hopp på 5,88 i bagaget tog hon klivet över Atlanten för att fortsätta sin satsning i New Jersey, USA.
Ett knappt år senare ångrar hon inte sitt val.
– Det är väldigt lärorikt att vara här. Jag är jätteglad att jag gjorde det här valet, säger Dahlberg.
Hon jobbar som au pair i en familj och tillhör i friidrotten en privat träningsgrupp.
– Eftersom de flesta tävlingarna är för collegestudenter har jag inte tävlat något i sommar och i vintras var det egentligen bara en tävling på Manhattan i New York. Jag nådde final men resultatet var inget speciellt.
Dahlberg behöver slå sitt rekord med ett par decimeter för att tillhöra topp tio bland kvinnor i Sverige.
– Jag jagar fortfarande sex metersgränsen. Tyvärr är det svårt att hitta tävlingar, jag hoppas hitta någon i sommar, annars får jag spara tävlandet till jag kommer hem.
För det gör hon. I oktober väntar Sverige.
– Vi får se om det blir till Stockholm jag flyttar. Jag kommer absolut att fortsätta med friidrotten i alla fall.
Den 20-åriga längdhopparen har lärt sig mycket nytt i USA.
– Jag kör en annan hoppstil för att se om det funkar bra för mig.
Tidigare har hon dragit upp knäna och försökt hänga i luften. Nu ska hon ta ett kliv i luften. En teknk som ungefär halva världseliten använder.
– Jag vet inte än om det är rätt väg för mig. Det är lite ovant och tar ett tag innan jag kommer in i det så att det sitter. Min tidigare hoppstil sitter ändå i ryggmärgen, men det är kul att prova något annat.
Tränar du mycket?
– Det är ganska likt träningsmängden i Piteå, men det är mycket egenträning eftersom jag måste anpassa mig efter jobbet, så det blir mest på kvällarna. När jag kommer hem ska jag tävla mer, säger Madeleine Dahlberg.