Nina Lintzén Àr vÀg ut i spÄret för en ny trÀningsrunda pÄ Ormberget.
Nina Lintzéns första Vasalopp hade gÄtt bÀttre Àn vÀntat. Sedan kom det slumpmÀssiga mötet som visade vÀgen. Lintzen kommer inte ihÄg mycket om mannen i Mora. Hon vet inte vem han var, men det han sa hade stor betydelse för henne.
â Jag trĂ€ffade en man pĂ„ bussen till duscharna. Han sĂ„g vĂ€l att jag satt och sĂ„g vĂ€ldigt nöjd ut och frĂ„gade om det hade gĂ„tt bra. Och jag sa: âjo, det gick jĂ€ttebraâ. DĂ„ sa han: âmen om du trĂ€nar hĂ„rt i tio Ă„r sĂ„ kommer du vara pĂ„ pallenâ. Och dĂ„ tĂ€nkte jag bara, ja, men jag försöker. DĂ„ började jag att trĂ€na mer strukturerat, jag var ju bara motionĂ€r innan. Det tog nio Ă„r och sen var jag pĂ„ pallen. SĂ„ han hade rĂ€tt, den mannen, sĂ€ger Nina LintzĂ©n.
Vi trÀffas vid vÀrmestugan pÄ Ormberget i LuleÄ efter att hon har kört ett trÀningspass under förmiddagen. Det stÄr elva minus pÄ tavlan över mÄlgÄngen, men det kÀnns bra mycket kallare Àn sÄ.
I vardagen forskar hon om snö som lektor pÄ LuleÄ tekniska universitet och sedan nÄgra Är har 45-Äringen lagt ner elitsatsningen. Men lÀngdÄkningen Àr fortfarande viktig för henne.
â Just nu trĂ€nar jag egentligen inte för att tĂ€vla utan för att orka med livet. Jag tror att det Ă€r sĂ„ mĂ„nga motionĂ€rer ska tĂ€nka. Man trĂ€nar ju för att orka med allt annat i livet och för att hĂ„lla ihop nĂ€r man blir Ă€ldre ocksĂ„. NĂ€r mina barn Ă€r 20 Ă„r och vill tĂ€vla vill jag gĂ€rna ocksĂ„ fortfarande ha orka att Ă„ka och helst hĂ€nga med en liten bit i alla fall. Det handlar om att trĂ€na för att mĂ„ bra egentligen.
Om man Àr nybörjare och man har inte kört sÄ mycket lÀngdÄkning och man kÀnner att man vill börja, vad ska man tÀnka pÄ dÄ?
â Dels mĂ„ste man ju ha en bra utrustning som passar en sjĂ€lv. Sen behöver inte det vara den dyraste utrustningen för det. Men att man ser till sĂ„ att man har skidor dĂ€r man kan fĂ„ bra fĂ€ste om man nu avser att Ă„ka med fĂ€stvalla. Och det tycker jag att man kan göra som motionĂ€r ocksĂ„, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Och sedan ett par bra stavar och dĂ„ tycker jag att remmarna Ă€r ganska viktiga, sĂ„ att man inte har jĂ€ttetunga stavar med dĂ„liga remmar. DĂ„ Ă€r det svĂ„rt att Ă„ka med bra teknik.
Om man ska börja köra rekommenderar hon en liten kurs i teknik och kanske att ta hjÀlp av nÄgon som kan lÀgga upp trÀningen.
â Man ska fokusera lite grann pĂ„ tekniken ocksĂ„. MĂ„nga Ă€r ute och gĂ„r pĂ„ skidorna. Det beror ju pĂ„ lite ocksĂ„ hur erfaren skidĂ„kare man Ă€r. Men jag tror alla tjĂ€nar ganska mycket pĂ„ att trĂ€na lite skidteknik sĂ„ att man gör rĂ€tt Ă€ndĂ„.
â Man ska variera sin trĂ€ning sĂ„ att man inte bara Ă€r ute och Ă„ker samma runda i samma fart varje gĂ„ng. Att man ser till att man fĂ„r in lite snabbare pass och lite lĂ€ngre pass.
Om Àr nybörjare eller börjar köra igen efter nÄgra Ärs uppehÄll. Kan man köra för hÄrt i början sÄ att man brÀnner sig?
â Jag tror det Ă€r en vĂ€ldigt liten risk att en motionĂ€r blir övertrĂ€nad egentligen. Det handlar mer om att öka sin allmĂ€nna kondition sĂ„ att man orkar trĂ€na hĂ„rdare pass, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Sen har jag hört mĂ„nga motionĂ€rer som sĂ€ger: âeliten trĂ€nar 90 procent av sin trĂ€ning lĂ„gintensivt. Det gör jag ocksĂ„â. Men dĂ„ Ă€r den stora skillnaden att eliten trĂ€nar mellan 800 och 1000 timmar om Ă„ret. De har Ă€ndĂ„ tvĂ„-tre timmar i veckan högintensivt. En motionĂ€r trĂ€nar kanske fyra-fem timmar i veckan, ska de dĂ„ trĂ€na 90 procent lĂ„gintensivt. DĂ„ blir det inte mĂ„nga minuter kvar till högintensivt och dĂ„ blir man inte sĂ„ mycket bĂ€ttre.
Nina Lintzén nÄdde pallen i Vasaloppet och satsade lÀnge pÄ lÄnglopp. Nu delar hon med sig av sina bÀsta tips om lÀngdÄkning för oss.
Hur mycket högintensiv trÀning ska man köra dÄ?
â Jag brukar sjĂ€lv tĂ€nka att jag vill ha Ă„tminstone en timme effektiv tid högintensivt varje vecka för annars blir jag sĂ€mre. Det Ă€r det som krĂ€vs för att hĂ„lla nivĂ„n för mig, men det beror sĂ„ klart pĂ„ vilket lĂ€ge man utgĂ„r frĂ„n och vad man har för mĂ„lsĂ€ttning.
Materialutvecklingen i sporten gÄr snabbt och idag Àr att vanligt att elitÄkare stakar utan fÀstvalla i klassisk stil och det Àr en trend som letat sig ned Àven till motionÀrerna.
â Det Ă€r den trenden och det Ă€r vĂ€l litegrann pĂ„ gott och ont att mĂ„nga motionĂ€rer vĂ€ljer att staka. MĂ„nga Ă€r jĂ€tteduktiga pĂ„ att staka, men vissa tror jag kanske stakar mer för att de ser eliten göra det och jag Ă€r inte övertygad om att alla faktiskt tjĂ€nar pĂ„ det. Jag tror inte att man ska staka för stakandets skull utan göra det som passar en sjĂ€lv bĂ€st.
Hon tycker det Àr viktigt att behÀrska alla tekniker i klassisk stil.
â Ja, det beror lite pĂ„, men jag tror att mĂ„nga motionĂ€rer faktiskt tjĂ€nar pĂ„ att kunna Ă„ka med andra tekniker. För mĂ„nga motionĂ€rer Ă€r det lĂ€ttare att trĂ€na upp konditionen och fĂ„ upp pulsen om man Ă€ven diagonalar och rör mer pĂ„ hela kroppen. Jag tror att för vissa motionĂ€rer som stakar blir det lite för tungt muskulĂ€rt. DĂ„ kommer man inte upp i puls och dĂ„ trĂ€nar man heller inte konditionen pĂ„ samma sĂ€tt, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Man mĂ„ste egentligen ha bĂ„de styrka och teknik för att kunna staka pĂ„ ett bra sĂ€tt. Jag kan komma upp i lika hög puls nĂ€r jag stakar som nĂ€r jag diagonalar eller trĂ€nar löpning. Det tror jag inte alla motionĂ€rer kan utan det kan bli vĂ€ldigt segt.
Nina Lintzén efter en av sina tvÄ segrar i Nordenskiöldsloppet.