Världscuppremiär i Ruka. Det brukar passa Emma Ribom som de två senaste åren har vunnit sprinten där.
Men den gångna helgen blev jobbig för den Kalixfostrade 27-åringen.
Hon blev 13:e i fredagens 10 km klassiska sprint, men hade ont i ryggen redan då.
Det visade sig vara ett ryggskott som blev värre till lördagens sprint och efter att ha blivit 18:e i kvalet fick Piteå Elit-åkaren dra sig ur tävlingen innan kvartsfinalen.
Några dagar senare säger hon:
– Det är på bättringsvägen. Jag kan knyta skorna igen i alla fall. Det är ett steg framåt.
Var det så illa i lördags?
– Ja, det var ganska illa i lördags. Jag var så taggad på att ge det chansen att sprinta i Ruka. Men jag hade lite svårt att få på mig tävlingsdräkten på morgonen innan. Då fick jag till sist inse att det var lite övermäktigt att tävla med en så dålig rygg.
Hon står över 10 km fritt i Lillehammer i den kommande världscuphelgen, men planen är att köra sprinten på lördagen och skiathlonen på söndagen.
– Ja, jag hoppas det. Har man tur med ryggskott är det ändå någonting som kan ge med sig ganska fort. Jag har inte åkt skidor på några dagar och försökt rehabba. Det har ändå gått framåt. Från att inte få på sig skorna själv till att kunna böja mig framåt utan att det gör ont.
Besked om hon kan köra kommer senare i veckan.
– Jag vill ju så himla gärna få vara med och tävla så jag hoppas det. Men då vill jag ju också känna att jag kan göra mig själv rättvisa. Det är en svår balansgång.
När lagkompisarna körde masstarten i Ruka i söndags agerade Ribom hejaklack, från sitt hotellrum.
– Då var jag inne och så kunde vi gå ut på balkongen och se när de passerade.
Skrek du så högt att de hörde dig?
– Jajamen, de hörde mig på varje varv. Det kollade jag av efteråt. Så jag gjorde mitt jobb.