Vissa sagor får inte ett lyckligt slut.
Vissa meningar borde aldrig behöva skrivas.
Som att Victor Brännström är död, 29 år gammal.
Det känns så fruktansvärt på alla sätt och vis.
Söndag var sorgens dag i hela Piteå och i går vaknade många upp med besvikelsen att allt inte bara var en mardröm utan verklighet. Det var många som berördes och skakades om av det som hände på LF Arena. Det ofattbara, det alla vi som var där och många fler kommer att bära med sig under resten av våra liv. Över hela stan låg chocken i går som ett tjockt mörkt täcke.
För Victors familj, lagkamrater, vänner och många andra är det som hänt oerhört smärtsamt. För idrotten gäller det nu att ställa sig en mycket viktig fråga. Hur ska vi minimera risken att samma sak sker igen?
Svaret på frågan är inte givet och ytterst komplext. Men föreningar och idrottsförbund bör titta på saken i samråd med medicinsk expertis.
Varför han dog får obduktionen visa. Men inom flera av våra högsta serier är redan hjärttester obligatoriska för alla spelare. Varje år dör fem-tio svenskar plötslig hjärtdöd, ofta i samband med idrott.
Det är svårt att tänka sig en viktigare fråga för idrotten än att jobba med de här frågorna. Varje liv som kan räddas är värt mer än alla segrar på planen. Samtidigt går det inte att försäkra sig helt mot sådana här händelser, oavsett hur många tester som görs. Det är den tråkiga, oundvikliga sanningen.
Det sportsliga är av underordnad betydelse sådana här dagar, men visst bör PIF längre fram, hur tungt och omöjligt det än känns i detta nu kunna mobilisera kraft och fullfölja säsongen. Jag är övertygad om att det varit Victors önskan också.
Den mörka händelsen på LF Arena den 2:a september kommer att vara ihågkommen så länge Piteå IF finns. Varje gång spelarna i årets lag springer ut för träning eller match på konstgräset kommer de att bära med sig den. Det är tuffa mentala prövningar som killarna ställs inför på många olika plan närmsta tiden.
För Piteå IF handlar det om att jobba för att personen Victor Brännström blir ihågkommen för sina gärningar. Självklart ska han hedras. Första steget blir förmodligen när damlaget spelar mot AIK hemma på söndag. Sorgeband och en tyst minut är sannolika inslag.
För herrlaget finns några aktuella alternativ för att hedra hans minne, förutsatt att familjen ger sitt samtycke. I fotboll går det inte att hissa upp tröjan i taket. Men visst kan tröjan med nummer nio ändå pensioneras och aldrig mer få bäras av någon.
Victor var lagets naturliga ledare, lagkapten i flera säsonger och ansikte utåt. Ett alternativ om tröjan inte pensioneras är att nummer nio alltid ska användas av lagets kapten, även om det är en målvakt.
Om Piteå fullföljer säsongen kan speciella tröjor tryckas för att hylla Victor.
Sedan borde det inte vara några som helst problem att starta en insamling som leder till ett stipendium i hans namn. Om hundratusen kronor samlas in och några tusen betalas ut varje år räcker pengarna med räntans hjälp under en oöverskådlig tid framöver.
Stipendiet kan gå till en ung kille eller tjej som visar upp spelglädje, kamratskap, ödmjukhet och talang. Egenskaper som var så typiska för Victor och gjorde honom till den han var både på och utanför fotbollsplanen.
Victor Brännström är död.
Men hans minne kommer att leva kvar på många sätt. Det är jag fullständigt övertygad om.