Det var en bra svenskdag i de italienska alperna i går. Dock inte med samma spets som vid torsdagens långlopp.
Men med tanke på att våra pallpretendenter - Charlotte Kalla och Marcus Hellner - föredrar den fria åktekniken, så gjorde de en habil insats i de kortaste av distansloppen i Tour de Ski.
Dagens tävling med gemensam start, också i klassisk teknik, avgör möjligheterna att ta sig upp på pallen i söndagens final. Nu gäller det 10 respektive 15 kilometer och det handlar inte bara om hur svenskarna åker utan även deras konkurrenter.
Klart är att Kalla bäddat bäst för sig. Mot ledande Kowalczyk finns det dock inget att göra. Hon kommer förmodligen att dryga ut avståndet till Kalla och de närmast jagande norskorna med tanke på att det handlar om klassisk åkteknik.
Det behöver hon också inför klättringen på söndag; förmodligen krävs det en och halv minut försprång mot Therese Johaug ifall norskan kliver på i slalombacken som hon gjort de senaste åren. Samtidigt tycker jag inte att Johaug hittills under touren haft samma klipp i åkningen som tidigare, så visst skulle det vara intressant om hon och Kalla kunde ge sig iväg ungefär samtidigt.
Just nu skiljer ett par sekunder i svenskans favör. Vår favorit från Piteå Elit är uppenbart i mycket bra form, vilket skulle kunna betyda att hon inte släpper iväg Kowalczyk och Johaug alltför mycket idag. Ner till Astrid Jacobsen skiljer mer än 20 sekunder, och håller Kalla undan för henne och kanske framförallt för Steira idag, är åtminstone den tredje pallplatsen inom klart räckhåll på söndag.
Det vore i så fall hennes bästa resultat i Tour de Ski efter segern 2008.
På herrsidan har trion Northug-Cologna-Legkov ryckt ifrån, så att striden om de manliga pallplaceringarna verkar vara vikta för dem. Marcus Hellner på åttonde plats måste göra sitt livs lopp i dagens masstart och både knipa bonussekunder ett par gånger under loppet liksom ta en framskjuten placering för att kunna vara med på söndag. Men jag har svårt att tro att han förfogar över den kapaciteten i ett distanslopp med klassisk teknik.
Från femte till tolfte plats skiljer endast 20 sekunder. I den gruppen återfinns inte bara Hellner utan även den tillsammans med Emma Wikén största positiva svenska överraskningen i årets tour, Calle Halfvarsson. Båda är födda 1989 och båda har hittat utmärkt form. Det skulle inte förvåna om Halfvarsson - som har viss anknytning till Piteå, eftersom hans flickvän Jennie Öberg tävlar för Piteå Elit - matchar och kanske till och med passerar Hellner i den sammanlagda listan i dag.
Calle är en friskus i spåret och inte rädd att ta för sig. Han har medfödd snabbhet, vann junior-VM i sprint 2008 före Jesper Modin, men har förbättrat sig år från år i distansåkning. Han inledde förra säsongen med att bli fyra på världscupen i Sjusjöen men blev därefter sjuk och har egentligen inte kommit tillbaka på allvar förrän nu.
Sjätteplatsen i går förde upp Calle i sammandraget så att han nu är endast sex sekunder bakom Hellner. Det kan bli en intressant holmgång dem emellan om att avsluta klättrandet på söndag som bäste svensk. Dock skulle jag tro att Calle behöver ett rejält försprång för att matcha Marcus uppför slalombacken.
Sofia Henriksson, Strömnäsjunioren, gjorde en bra insats bland seniordamerna i den skandinaviska cupens miltävling i Östersund i går. Hon räckte förstås inte till bland de bästa som åkt världscup och håller god internationell standard. Men Sofia hade endast sju svenskor före sig i mål och var bara halvminuten efter Magdalena Pajala, som på sin tolfte plats var näst bästa svenska.
Hur långt formen räcker när det kommer till junior-VM om några veckor återstår att se.