Man ska smida medan järnet är varmt. MSSK Piteås hockeygäng är glödhett för dagen och jag är rätt säker på att laget är så pass hett att det kan smälta guld redan nästa säsong. Det är en fantastisk vandring klubbens eldsjälar till ledare och spelare gjort. Från närapå korpklass när det drog igång för styvt tio säsonger sedan fram dagens gäng där flera är etablerade elitspelare och en handfull knackar på dörren till landslaget.
Rebecca Stenberg, främsta svenska spelaren i rikseriens poängliga, är redan etablerad i damkronorna. Med en skräddarsydd sommarträning och lite finslipande av detaljer är skridskostarka löftet Emelie Jönsson, spelskickliga Karin Markeby, stora skottstarka Melinda Olsson och inte minst miniliraren Astrid Lilja klara blågula prospect framöver. Det finns även fler namn i MSSK Piteå-kläderna som kommer att bli Ni och Du med publiken kommande höst, vår och vinter. Bland dem några av backprofilerna och hårdingen Lisa Ekberg.
Och vad säger man om målvakten Sara Sundqvist. Brynäs-Sara, med efternamnet Grahn, är en av landslagsmålvakterna, men Sundqvist var klart bättre i de tre semifinalerna. Hennes plockhand håller redan högsta internationella klass. Det här slutspelet måste ha stärkt tjejens aktier inför framtiden.
MSSK-produkten Emelie Johansson samt landslagstjejerna Johanna Fällman och Emma Eliasson är namn som Piteåklubben borde kontakta direkt efter VM. Eliasson berättade att hon längtade efter naturen i norr efter sitt avgörande hattrick mot MSSK Piteå i söndags.
Bara med blott henne i laget skulle Piteåklubben utmanat kraftigt om guldet redan kommande helg. Även om MSSK Piteå höll henne från kassen i LF Arena i torsdags blev hon till sist semifinalseriens stora skillnad. Det blir spännande att se om MSSK Piteå orkar mobilisera den kraft som krävs för att landa någon av de från länet flyktade storfiskarna i förvärvsnätet inför nästa säsong.
Flera i Skellefteåpubliken lämnade arenan när gamle publikfavorityen Kent McDonell styrde in 1-3-målet för AIK igår. Svagt. Fyra minuter är mycket i hockey. Nu slapp de som drog förvisso se en annan tidigare Skellefteåspelare, backen Tobias Viklund, sätta 1-4-målet i tom kasse. Den här semifinalserien är förstås långt ifrån avgjord, men uppförsbacken känns brant för Skellefteå som måste få tillbaka Pierre Eduard Bellamare snabbt. Utan den pjäsen förfogar inte Skellefteå över de där tre vassa offensiva formationerna som förmodligen krävs för att hitta rätt "gift" mot Gnaget.
Trycket i AIK:s hemmaborg Johanneshov, tillsammans med en storspelande Viktor Fasth mellan stolparna, är en gigantisk utmaning att besegra. Tänka sig att detta AIK - ja, det är inte många pjäser som skiljer- sensationellt tog steget upp i elitserien för mindre än två år sedan. Ni som följt med i den här spalten vet att jag tycker att AIK äger en hög högstanivå. Det såg vi redan ifjol under comebacksäsongen, men intrycket har stärkts i år.
Asplöven var på väg mot poäng nere i Karlskrona, men även här var släkten värst. Norrbottningen och Piteåprodukten Niklas Johansson satte den avgörande pucken, matchens enda mål för övrigt, när drygt tio minuter återstod.
Till sist...
...drar ju Champions League-kvartarna igång ikväll. Det föreligger lill-risk för att kulramen behövs i mötet Apoel Nicosia-Real Madrid. Annars är förstås reprisen på tungviktarnas gruppspelsmöte, Milan-Barcelona, matchen med stort M. Luleågrabben Jonas Eriksson fick förtroendet att döma den drabbningen. Stort!