Spelare och ledare från Piteå har varit med och skrivit många kapitel hockeyhistoria. Nyheten onsdag morgon som berättade att Ryssland förhandlat med Skellefteå om klubbens GM Lars Johanssons tjänster hamnar dock utanför alla gängse ramar. Blir det så att Munskundsgrabben hamnar i ett ryskt landslag är det exceptionellt och unikt. Då handlar det om en ledar-resa som saknar motstycke i svensk hockeyhistoria.
Lars Johansson är på alla sätt och vis värd den chansen. Skellefteå AIK skjuter sig själva i foten om de inte släpper sin arkitekt, tackar för åtta års strålande arbete och samtidigt lämnar dörren på glänt för en återkomst.
Jag har ingen aning om hur kontakterna mellan ryssarna och Lasse Johansson tagits, men jag kan tänka mig att hockeytänkarna i Ryssland tog sig en ordentlig funderare efter utklassningen mot Kanada i senaste VM-finalen. Ett organiserat Kanada hade gott och väl kunnat fixa tvåsiffrigt mot ett oorganiserat Ryssland där. Att Ryssland som står inför ett hemma-VM, ett World Cup och ett OS scannrar ledarmarknaden och hamnar på Lasse Johanssons namn är i sig ingen jätteskräll. De som är seriösa, lägger sitt pussel och söker en av hockeyvärldens bästa hockeyarkitekter missar inte namnet Lars Johansson.
Aftonbladet spekulerade igår kring namn som Lasse skulle ta med sig under ett eventuellt Rysslandäventyr. Fystränaren Stefan Thomson var ett. Jonas Rönnqvist, som liksom Lasse Johansson började sin tränarkarriär i Piteå, ett annat. Ingen skräll i sig det heller. Lasse är ju omvittnat skicklig på att bygga rätt lag kring laget.
Om Jonas Rönnqvist väljer att komma tillbaka på elitnivå inom hockeybranschen återstår att se. Jag är långt ifrån övertygad om den saken och den som frågar lär inte få något svar. Något av det värsta Rönnken vet är när olika tränare annonserar med sitt namn och kommenterar att de är aktuella för det eller det jobbet när någon annan besitter posten. ”Okollegialt” hävdar han.
Jag har lärt mig att det inte är lönt att fråga, men vet också efter att ha pratat med agenter och klubbledare i svenska elitklubbar värda namnet att var och varannan klubb som hamnar i brygga gör just det. Alltså ställer frågan.
Ganska intressant förresten det här med hur den svenska hockeyn utvecklats och på sina ställen varit marknadsledande. De som något så när greppat det spelsätt Rönnqvist presenterade, med Tomas ”Bulan” Berglund i Piteå och sedan fortsatte med i Almtuna och Luleå, har sällan synat undre halvan av tabellerna. Tänker på namn som Roger Rönnberg i Frölunda, Sam Hallam i Växjö och varför inte Bert Robertsson i Skellefteå. Rönnqvistlärlingen Bert kan vara det bästa förvärv Lasse Johansson fixat till Skellefteå. Berts entré var en genväg till den defensiva nyckeln, snabba fötter, stick on stick och en mängd andra varianter som arkitekten Johansson kryddade Skellefteås guldritningen med.
En annan krydda som Skellefteåspelare fått åtnjuta tack vare Lasse Johansson är den möjlighet att hyras ut och tjäna grova pengar i andra ligor trots att man står under kontrakt. Nu återstår att se om de styrande i Skellefteå äger den bollkänsla som ger Lasse Johansson samma möjligheter. Om inte pekar det mesta på att äktenskapet Skellefteå AIK och Lasse Johansson är över för alltid.