Astrid Larssons ledningsmål efter tio minuter hade normalt varit en energikick för Piteå. Men det är mycket som inte varit normalt för PIF-dam den här vintern, våren och försommaren.
Det man såg mot Kristianstad var fyra klena lagdelar. En målvakt, som under förra säsongen, inte tvålade till en enda boll...sviktade. Ytterbackar som hade uppenbara problem. Mittbackar som missade markering, ett mittfält vars kombinationer sällan räknades till två eller tre och anfallsspetsar - förutom målskytten Astrid Larsson så länge som hon fick vara med - med ett kroppsspråk som lämnar massor i övrigt att önska för medspelare och supporters.
Piteå IF dam har ett hästjobb framför sig. Om ett par dagar väntar nykomlingen AIK på LF Arena och sedan Djurgården på Stockholms Stadion innan uppehållet. Piteå ser en handfull rutinerade spelare kvar från guldlaget 2018. Och nyförvärven är inga dussinlirare.
Tar det där med "normalt" igen. Normalt förlorar inte ett Piteå där spelarna tar jobbet mot AIK och Djurgården, men med gamnackar, lagdelar som inte håller ihop och kroppsspråk som skriker uppgivenhet. Ja, då blir vandringen tuff.
Tränaren Stellan Carlsson har limmat ihop lagpussel av trasiga bitar tidigare. Den här gången verkar det bli rekordsvårt att hitta rätt väg till bitar och lagdelar som passar ihop med varandra. Katrina Guillous comeback var dock alltid något!