Piteå IF förlänger med tränaren Stellan Carlsson och det var ett perfekt besked för lagets supportrar. Alla skutor behöver en bra kapten och i Stellan har PIF fått en som lyckats bättre än företrädaren Peter Grundström.
PIF klarade visserligen kontraktet under hans sista säsong, men i Stellan Carlsson har PIF en tränare med större social kompetens som också visat bättre egenskaper när det gäller att få ihop ett lag. I fotbollens elitvärld kan mycket ändras snabbt, medvind blir lätt motvind. Men just nu i detta läge pratar väderprognoserna om fortsatt medvind med Stellan Carlsson vid kaptensrodret. Sedan styrs mycket av framgångarna av vad han kommer att få för material att använda nästa säsong och det är en annan femma. Jag är inte alls säker på att ekonomi kommer att tillåta en lika slagkraftig trupp som i år och då höjs också kraven på tränaren att verkligen få ut det mesta ur materialet. I det läget är det bra att ha en sådan tränare som likt Stellan Carlsson lyckats skapa en grupp där spelarna sliter för varandra.
Kanadensiskorna Carmelina Moscato och Melissa Trancredis succé i OS kontra deras missnöje och inte lika framgångsrika period i Piteå IF ifjol visar hur viktigt det är.
Fixar Piteå IF en seger mot Jitex på söndag - vilket jag tror att man klarar - är kontraktet i stort sett i hamn och kapten Stellan Carlsson kan tillsammans med styrelsen börja fundera ännu mer över nästa års spelartrupp.
Piteå IF:s herrar har sitt mentala Mount Everest att bestiga. Den oavgjorda matchen mot Assi var en första bergsetapp. De viktiga matcherna avlöser varandra. I dag väntar Morön borta och sedan återupptas matchen mot Umedalen till veckan. Mot Umedalen (som PIF inleder med 1-0) tror jag på seger. Umedalen är klart sist och Piteå är ett mycket bättre lag. Därför är utgångsläget gynnsamt om Piteå kan besegra Morön på bortaplan i dag. Senast mot Assi var känslan helt klart att Piteå kunnat gå vidare och lämnat den akuta sorgen bakom sig. Det var det tidigare PIF vi fick se på planen - både på gott och ont. För även om de senaste tidens händelser inte märktes så var problemen från i våras fortfarande kvar. Piteå har alltjämt väldigt svårt att få utdelning i mål utifrån sitt bollinnehav. Det blir ofta mycket spel runt straffområdet men bollarna in i det är färre liksom avsluten. Det är i boxarna matcherna avgörs och i offensivt straffområde har Piteå inte hittat rätt. I dag handlar det om att mata in bollarna och ta löpningarna och kampen in mot motståndarnas mål. Då ökar också chansen att lyckas få in några baljor.
Plötsligt är Elitserien öppen för NHL-spelare och det lär komma en del riktigt bra spelare som är roliga att se, men ändå har jag svårt att jubla. Förra lockouten innebar en kapprustning som kostade klubbarna stora pengar. Lagen fick jobba flera säsonger efteråt med kostnaderna. "Det var som att pissa i byxorna, varmt och skönt i början men inte efter ett tag" som en hockeyledare - jag har glömt vem - sa. I det här läget jublar nog Modo, Frölunda och Timrå mest. Luleå och Skellefteå med starka spelartrupper gör det inte. Men det dyker säkert upp något stort namn där också. Skellefteå spanar nog en del på finska spelare från Uleåborg...
Till sist...
...Munksund/Skuthamn inleder Riksserien i helgen. Jag tror på en riktigt rolig säsong. Med Emma Eliasson och en försäsongsträning i toppklass signerad Stefan Thomsson finns goda skäl till starka förhoppningar. Däremot är det kalkon att vissa matcher i serien spelas på isar där mållinjen flyttats bakåt medan andra spelas på traditionella rinkar.