Så Pitebor. Hur genuint idrottsintresserade är ni - egentligen? I dag möter Munksund Piteå Brynäs i den första SM-semifinalen. Ett svenskt publikrekord för damhockey är definitivt inom räckhåll. Allt annat är faktiskt ett misslyckande för Piteå som idrottsstad.
För tänk efter. Vi Pitebor är visserligen patriotiska och anser oss vara lyckligast i Norrland. Men som idrottsstad har Piteå inte så mycket att komma med. Våra herrlag i fotboll är mediokra. Innebandyn når inte upp till höjderna från 1999/2000. Piteå Hockeys svit på 35 år i näst högsta serien försvinner allt mer i fjärran bakom oss. Handbollen är okej, men vi har inga elitlag direkt. Skidåkarna och ridsporten håller visserligen bra klass, men stora åskådarmassor drar det inte annat än i undantagsfall. I kulstötning, styrkelyft, skoter, bänkskytte och casting för att nämna några exempel har Piteå aktörer som tillhör Sveriges bästa, men några direkta publikmagneter på hemmaplan är det inte, bortsett från skotern ibland.
Men det finns undantag.
Två lysande sådana. De som gör att Piteborna kan sträcka på sig lite grann.
Det handlar om Piteå IF:s damallsvenska lag i fotboll och Munksund/Piteå i damhockey som spelar SM-semifinal i dag.
I storstäderna lockar damhockeyn få åskådare. Ofta bara 200 även om det så är SM-final. Men där är konkurrensen från allt annat stenhård. Men det här är inte Stockholm, det här är Piteå. Under en säsong åker tusentals Pitebor till Luleå och Skellefteå för att se ishockey. Luleå gick inte till SM-semifinal - men det gjorde Munksund Piteå. Lagets matcher i kvartsfinalen har bjudit på allt en hockeypublik kan önska sig. Offensivt spel med många målchanser, individuella prestationer och ledningar som skiftat och framförallt dramatik och spänning som självaste rysarmästaren Hitchchock hade varit nöjd med. Allt det här förpackat i en kostym levererat av spelare som i flera fall håller internationell klass.
Sådant bjuds inte Piteåpubliken på ofta. Spelarna är värda mycket publik på matchen och publiken i Piteå är värd bra underhållning på toppnivå.
Serievinnaren Brynäs är klar favorit i bäst av tre matcher och även i kväll. Får Munksund Piteå ut allt ur sina pjäser finns kapaciteten att vinna kvällens match. Tusen Pitebor borde ge sig själva chansen att få uppleva en sådan skräll.
När det gäller Piteås andra flaggskepp och ansikte utåt i Idrotts-Sverige så finns ett underskott på 853 000 kronor att hantera. Som PT berättat höjer därför Piteå IF:s damallsvenska lag i fotboll biljettpriserna till 150 kronor.
Men här tror jag att Piteå IF gör sig en björntjänst - skjuter sig i foten, ja ni fattar vad jag menar. Piteå har högst resekostnader i serien och måste dra in mer pengar, men att höja biljettpriset känns minst sagt tveksamt. Inte ens världens bästa lag - Tyresö - med Marta i spetsen tar Piteås priser.
PIF har hela tiden påpekat att det är bara runt hälften av alla som går på matcherna som faktiskt betalar entré. Resten är alltså gratistittare. Det bästa vore ju att börja i den ändan och se till att fler betalar. Ett ytterligare recept kan vara att göra som andra klubbar i serien, försöka få företag att köpa in biljetter och bjuda sina anställda. Sen handlar det också om att försöka bli bättre på att bearbeta sponsorer.
Att höja biljettpriset markant är däremot ett vanskligt sätt att försöka öka intäkterna. Blir höjningen för stor, vilket jag har farhågor om, så blir publiksnittet lägre. Det ger inte bara mindre inkomster i publikintäkter och fikaförsäljning utan också sämre drag runt matcherna.