Det är alltid lätt att vifta bort och nonchalera historien. De riktiga hjältarna glöms ofta bort och segrarna författar en egen historia. I det sammanhanget bör det varje gång som Luleå/MSSK hissar SM-bucklan i luften ägnas några extra tankar till MSSK-ledaren Ronny Stenberg, tränaren Fredrik Glader och tidigare Luleå Hockey-ordföranden Curt Johansson.
Vi tar det från början. Tidigare fotbollsspelaren och tandläkaren Ronny Stenberg kom in som ledare i Munksunds damhockey 2006, i det läget hade länssatsningen Team Norr precis lagts ned. Tillsammans med några andra eldsjälar jobbade de stenhårt i Munksunds damsektion och efter ett par svidande kvalmissar fick de en gratisplats i högsta serien sedan Hanhals hoppat av mitt under sommaren.
Ett par år senare hade tränarna Roland Backlund och Jörgen Jönsson vässat laget så pass att en semifinal mot tungviktaren Brynäs lockade 1618 åskådare till LF Arena. Det var nytt rekord för svensk damhockey och Munksund vann med siffrorna 3-1. Emma Eliasson fixade så att Brynäs vände och vann i returerna i Gävle, men Munksund spände bågen och jag kan tänka mig att Stenberg betalade en hel del ur egen ficka förutom all sponsorjakt under åren som följde. Bland annat värvades landslagsstjärnorna Emma Eliasson, Elin Holmlöv, Pernilla Winberg och kanadensiskan Jennifer Wakefield.. Det blev också en hel del tränarturbulens innan populäre Fredrik Glader fick frågan. Det blev kvartsfinal,2013, semifinal 2014 och kvartfinal igen 2015.
Munksunds damsektion gick på knäna ekonomiskt och Stenberg förstod att någon av elitklubbarna i grannstäderna Skellefteå och Luleå var enda vägen ut. På den tiden för drygt nio år sedan proklamerades ofta att större sponsorer till stora lag inom herridrotten ville se att det satsades på damidrotten också.
Stenberg prövade med Skellefteå. Där blev det kalla handen. Den klubben hade haft ett elitlag men lagt ned.
I november 2014 ringde Stenberg till Fredrik Glader som av en slump satt på en buss till match i Finland med ordföranden Curt Johansson. Sedan gick det snabbt och resten är historia. Johansson insåg mervärdet av damlaget Luleå/MSSK och Glader blev en favorit i repris som tränare och än större stjärnor anslöt till de redan stora. Bland andra de finska världsspelarna Michelle Karvinen och Jenni Hiirikoski.
Luleå/MSSK har hissat guld 2016, 2018, 2019, 2021, 2022. Det hade kunnat vara fler. Pandemivåren 2020 ställdes ju slutspelet in. Hur många gånger Ronny Stenberg varit på plats när länets flaggskepp lyft SM-bucklan i luften vet jag inte. Vad jag däremot vet är att ett lag från länet aldrig lyft den där bucklan utan Ronny Stenberg idoga arbete. Och givetvis borde lite guldfärg skvätta över på flera andra genuint damhockeyintresserade MSSK-ledare som Björn Hylander, Stefan Bäckström, tränarna Roland Backlund och Jörgen Jönsson icke att förglömma.
Till sist...
...Luleå/MSSK:s hockeyguld och Luleå Baskets alla guld på damsidan i alla ära. Piteå IF:s allsvenska guld i fotboll 2018 är en svårslagen norrbottnisk prestation i lagsporter. Söndag eftermiddag springer Piteå ut i en semifinal i Svenska Cupen mot Hammarby. En grym prestation i sig att ta sig så pass långt igen. Fotboll är trots allt megastort i Sverige vid en jämförelse.