Clara Marklund och Wilma Marklund, PiteÄ Ridklubb.
De sticker verkligen ut, tjejerna frÄn PiteÄ. De övriga sju finallagen kommer frÄn södra Sverige och har Àldre ryttare, bÄde damer och herrar, och mer erfarenhet. Men den lilla utmanaren frÄn norr ber inte om ursÀkt för att de har lyckats kvalificera sig till SM-finalen i laghoppning för tredje Äret i rad.
PiteÄ Ridklubb blev Ätta 2022 och sexa 2023.
MÄlet nu dÄ?
â SvĂ„rt sĂ€ga, i laghoppning kan verkligen allt hĂ€nda. Det blir nog tufft att komma i toppen, de Ă€r ju sĂ„ himla bra de bĂ€sta. Men vi ska försöka göra vĂ„rt bĂ€sta, sĂ€ger Clara Marklund.
Och om allt gÄr pÄ topp för er?
â Om vi alla har en bra dag och vi har lite tur med oss skulle det absolut kunna gĂ„ och vara möjligt att slĂ„ss om medaljerna.
PiteÄs lag bestÄr av systrarna Wilma och Clara Marklund samt Ellen Lunneborg och Liv Dagertun. I semifinalen red Nina Backman men hennes hÀst Unesco LBE Àr skadad sÄ hon tvingas stÄ över. Det Àr dÄ Liv Dagertun som kliver in pÄ hennes plats.
Din kĂ€nsla inför finalen, Liv â pirrigt?
â Jag brukar absolut vara nervös, men det brukar inte stjĂ€lpa mig utan det blir en sporre istĂ€llet. DĂ€remot stĂ„r jag och hoppar och blundar dĂ„ de andra rider, sĂ€ger hon och skrattar.
Alla tjejer Àr dock eniga. Det Àr pirrigare att se de andra rida Àn att rida sjÀlv.
Clara Marklund hÄller med:
â LagtĂ€vlingar Ă€r extra nervöst. Jag brukar oftast rida sist i laget och det Ă€r klart att jag hör hur det har gĂ„tt för de andra men jag kollar inte nĂ€r de rider, ler hon.
Wilma Marklund:
â Klart att det Ă€r nervöst men en bra nervositet Ă€r okej. Jag brukar börja att rida och efter det vĂ„gar jag nĂ€stan inte se hur det gĂ„r för de andra.
Clara Marklund, PiteÄ Ridklubb
Nerver eller inte, PiteÄtjejerna har tidigare flera gÄnger visat att de Àr bÀst nÀr det gÀller. I semifinalen sÄg det tufft ut ett tag men laget tog sig samma och kvalade in till SM-finalen som sjunde lag.
Vad tar ni med er för kÀnsla frÄn semin?
â Banan i semifinalen var vĂ€ldigt svĂ„r och teknisk men vi tog oss vidare. Vi fick se de andra lagen och de var riktigt bra men samtidigt var det kul att se att vi platsar dĂ€r och har en plats nu i Falsterbo. Vi fĂ„r försöka göra det Ă€nnu lite bĂ€ttre, sĂ€ger Wilma.
Liv Dagertun:
â Det kĂ€nns jĂ€ttestort att vi Ă€r i final. Jag satt pĂ„ lĂ€ktaren i semin och det Ă€r hur stora namn som helst som vi rider mot och att vi tar oss till final Ă„r efter Ă„r Ă€r otroligt bra och visar pĂ„ riktigt att vi verkligen kan.
Liv Dagertun, PiteÄ Ridklubb
Hur har alla förberedelser gÄtt?
â Bra. Vi Ă€r vĂ€ldigt noggranna med planering och hur man rider och hoppar och vilka dagar man gör det.
Det blev en 150 mil lÄng resa ner till Falsterbo lÀngst ner i Sverige pÄ en spets i vÀst.
â PĂ„ vĂ€g ner stannar vi till hos vĂ„r trĂ€nare Micke Schultz i Enköping och dĂ„ kommer Ă€ven Ellen Lunneborg (som bor i HĂ€rnösand) dit. DĂ„ slipar vi pĂ„ det allra sista, sĂ€ger Clara inför resan eftersom Sporten gjorde denna intervju inför mastodonttrippen.
Ănnu en utmaning blir att SM-finalen avgörs pĂ„ grĂ€s.
â Det Ă€r en extra svĂ„righet eftersom ingen av oss har tĂ€vlat pĂ„ grĂ€s i Ă„r. Men de flesta av hĂ€starna tycker om det och det brukar funka bra men det Ă€r klart att de Ă€r en omstĂ€llning, sĂ€ger Wilma Marklund.
Clara:
â Det Ă€r ju dessutom en jĂ€ttestor arena vi rider pĂ„ och Ă€ven sĂ„ att vi hoppar pĂ„ en högre höjd i finalen sĂ„ det blir lite saftigare men det ska nog gĂ„ bra det ocksĂ„.
Nina Backman, PiteÄ Ridklubb.