31 december 2024.
I dag fyller Emma Viklund 24 år.
Hon kan blicka tillbaka på ett kalenderår där hon tog klivet från relativt okänd inhoppare i Piteå IF – till den som utförde den enskilt viktigaste sparken i norrbottnisk fotbollshistoria.
Vi är på LF Arena denna decemberdag. Snön lyser upp planen i det annars kompakta mörkret där solens strålar knappt orkar över horisonten innan dess nedgång väntar igen.
Vi lämnar kylan utomhus och tar oss in i Piteås omklädningsrum vid ena kortsidan.
Spelarna har semester ett tag till efter en lång säsong. Några har lämnat laget, andra bor kvar i Piteå men är utomlands eller behöver vara på jobbet för att dryga ut sina inkomster för att kunna spela fotboll på högsta nivå.
Emma Viklund och Selma Åström är på plats och tar emot blommorna och PT-medaljen.
Priset går till den idrottare eller det lag med stark koppling till södra Norrbotten som har stått för den största idrottsliga prestationen under året. Bragdmomentet vägs in som en viktig aspekt.
Juryns arbete har varit tufft. Det räcker med en titt över vilka skidskyttar och skidåkare som representerar klubbar i södra Norrbotten för att förstå att konkurrensen har varit hård. Men PT:s jury fastnade särskilt för att Piteå IF:s damer utförde en historisk bedrift genom att som första norrbottniska lag vinna Svenska Cupen. En skräll och bragdartad prestation.
Därför tilldelas laget PT-medaljen 2024.
– Det är så många bra idrottare i den här regionen så det här känns otroligt hedersamt, vi talar verkligen för hela laget när vi säger det, säger Emma Viklund.
– Det är bara att titta på skidåkarnas resultat i år, det gör det här extra kul, säger Selma Åström.
Få trodde att Piteå IF skulle vinna Svenska Cupen. Efter segrar i gruppspelet mot BP, Umeå och Uppsala mötte PIF Rosengård i semifinalen på ett iskallt, snöigt LF Arena. För att matchen skulle bli av fick frivilliga skotta bort snön.
Rosengård gick upp till 2–0 innan PIF kvitterade till 2–2. I den 119:e minuten avgjorde sedan Saga Swedman.
Finalen spelades på bortaplan mot Häcken. PIF var nederlagstippat på ett sällan skådat sätt för en cupfinal. Spelbolagen gav över tio gånger pengarna på att Piteå skulle vinna under ordinarie tid. Laget gjorde det ändå.
– Det är egentligen sjukt när man hör det, säger Emma Viklund.
– Det ska inte vara möjligt. Det är så stora skillnader med pengar, faciliteter – allt. Det var bara extra roligt att bevisa att det går med lilla Piteå, säger Selma Åström.
Piteå IF är laget som gjort dåliga odds till drivkrafter och möjligheter.
– Alla andra hade kanske räknat bort oss, men vi trodde på det. Vi litade på varandra inom gruppen. Vi kämpar tills det inte går längre. Vi vet att det är vad vi behöver göra för att nå de här prestationerna, säger Emma.
– Ja, vi tror alltid på oss själv, trots alla förutsättningar, säger Selma.
Åtta månader efter bragden är det fortfarande svårt för Emma Vikund att ta in vad som hände.
– Det blir så sjukt när man tänker på det, säger hon flera gånger under intervjun.
Piteå slet oerhört hårt hela matchen. Ellen Löfqvist räddade en boll på mållinjen. Häcken tryckte på i anfall efter anfall.
Men så blev det en frispark på offensiv planhalva. Inlägget slogs, Josefin Johansson nickade och bollen tog på handen på en motståndare. Tess Olofsson dömde straff när två minuter återstod.
Ordinarie straffskytten Anam Imo var utbytt. Då klev Ronja Aronsson fram till Emma Viklund: "Emma du tar den".
– Det sjuka var att jag inte tänkte så mycket, utan jag såg bara möjligheterna. Det hade jag en väldigt stor vinning av; att jag inte var rädd utan såg chansen att avgöra. Förmodligen för att jag var mentalt förberedd och innan matchen hade bestämt mig för vilket hörn jag skulle slå den i om det blev aktuellt. Det gav ett väldigt lugn för mig.
Emma tog sats och slog till bollen. Resten är norrbottnisk idrottshistoria.
– Att det skulle bli så snyggt upp i krysset, det hade jag inte tänkt mig, haha. Det är så sjukt när man tänker på det.
Efter straffen skrek och sprang hon i eufori mot den lilla Piteåklacken på Bravida Arena.
– Det är något man bär med sig hela karriären.
Framför teven hemma skrek skadade Selma Åström också.
– I efterhand har vi sett det på tv med laget flera gånger och det är alltid rysningar och alla har suttit och lett. Det ger mycket att veta att vi kan slå de främsta lagen med de bästa resurserna. Den påminnelsen behöver vi, säger Selma Åström.