Direkt efter semifinalen mot Wales slog Cristiano Ronaldo fast: Det Àr gratis att drömma.
FrÄn matchen i Lyon fram till finalen pÄ Stade de France var det precis vad han gjorde.
Han fick till och med 25 minuter av finalen.
Sedan var det över för stjÀrnans del.
En kvart efter knÀkrocken med Dimitri Payet satte Ronaldo sig ner pÄ Frankrikes planhalva. KnÀet klarade inte av belastningen. Drömmen att leda landslaget till portugisisk fotbollshistoria försvann med smÀrtorna och i samma veva som han rev av sig lagkaptensbindeln och haltade mot ena lÄngsidan.
Laget fortsatte dock att drömma om att fÄ lyfta pokalen i Paris.
Och som de gjorde det.
Med förbundskapten och taktikern Fernando Santos nya direktiv efter Ronaldos skada blev Portugal allt mer sittande och avstyrande.
NĂ€r inte utespelarna lyckades stoppa Frankrikes ettriga offensiv klev mĂ„lvakten Rui PatrĂcio in i handlingar. Han missade bara en gĂ„ng â och dĂ„ trĂ€ffade AndrĂ©-Pierre Gignac stolpen.
Men Santos direktiv höll dock i 90 minuter plus tillÀggstid.
I förlÀngningen vÀnde det.
Först trĂ€ffade RaphaĂ«l Guerreiro undersidan av ribban med en delikat frispark. Minuterna senare tog inhoppare Ăder ett par kliv in i banan, drog till och fick in 1â0 till höger om mĂ„lvakten Hugo Lloris.
DÀrmed var det första steget taget.
Först segern pÄ över 40 Är mot Frankrike var nÀra.
Första titeln var inom rÀckhÄll.
Revanschen för finalförlusten i hemma-EM 2004, mot storskrÀllen Grekland, vara bara nÄgra minuter bort.
NÀr sedan Santos, med Cristiano Ronaldo vid sin sida, ropade ut nya defensiva direktiv blev uppgiften omöjlig för Frankrike.
Ăders mĂ„l blev finalens enda och lĂ„g bakom Portugals historiska EM-slutspel i Frankrike.
Och precis som vid finalen för tolv Ă„r sedan slutade allt med tĂ„rar för Ronaldo â men den hĂ€r gĂ„ngen var det av glĂ€dje.. (Paris, TT:s utsĂ€nde)