Slovakien stal svenska nyckeln
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Kanada-Sverige var annars matchen som aldrig blev av i herrarnas hockeyturnering. "Jackpot" löd rubriken i en av arrangörslandets största tidningar och då menade de inte den V75-omgång som avgörs på Axevalla travbana imorgon. Nej, jackpotkänslan i Kanada kom förstås efter den imponerande segern mot Ryssland och det faktum att Slovakien senare slog ut Tre Kronor. Regerande mästarna Sverige åkte inte ut mot något dåligt lag. Slovakiens lag är nästan identiskt med det gäng som fixade VM guldet 2002 i Göteborg förutom att alla är åtta år äldre förstås.
Slovakien stal den svenska nyckeln till seger. Det var ju slovakerna som visade upp mest tålamod och disciplin. De tappade sällan någon puck i mittzonen och avgjorde med det power play som hittills varit turneringens bästa. Apropå x antal år äldre lirare agerade tidigare världsettan bland backar, Nicklas Lidström, rundningsmärke vid ett av baklängesmålen och strax före ett annat gick klubbkamraten från Detroit, Niklas Kronwall, bort sig å det grövsta. Detroit har inte haft någon bra säsong vilket speglade av sig hos de fyra som spelade OS med Tre Kronor. Den femte saknades onekligen. I alla fall när det hettade till framför mål och Sverige jagade kvittering. Då fanns ingen med Tomas Holmströms mod att ta upp kampen med den jättebacken Zdeno Chara framför kassen.
Det andra Piteåbidraget, Mattias Öhlund, kan känna sig mycket nöjd med sin egen insats i den fantastiska karriärens fjärde turnering. Öhlund var Tre Kronors klart bäste back under turneringen. Plus också till Henrik Tallinders defensiv och Tobias Enströms offensiv. Douglas Murray överraskade också. Jag håller dock inte med de som på förhand menade att denna upplaga såg de bästa svenska backarna någonsin. Den i Turin var absolut starkare.
Det blev ingen medalj för Damkronorna den här gången. Finland knep bronset ett par minuter in i sudden igår. TV:s expertkommentatorer Niklas Wikegård och Mikael Renberg gavs en skopa ovett av spelarmamman Ann Sandin Nordin. Ja, hon skulle till och med DO-anmäla Wikegård. "Det har varit väldigt låg nivå på kritiken.
Damerna har framställts som dåligt tränade, att de knappt kan åka skridskor och att de saknar speluppfattning", sa hon till Örnsköldsviks Allehanda. Hon riktade också kritik mot SVT med kommentaren "Damhockeyn kommenteras av personer som är ointresserade och har en väldigt trist inställning till sporten".
Wikegård är en populär slugger som mellan varven missar grovt runt alla kommentarer kring de olika svenska landslagen och elitseriegängen. Däremot säger jag amen när han konstaterar att de svenska damerna blivit rejält frånåkta av Kanada och USA sedan OS i Turin. Mikael Renberg sa igår att endast ett par av de svenska tjejerna hänger med transatlanterna vad gäller skridskoåkningen och givetvis har han rätt på den punkten. Ett nyktert konstaterande och inget man behöver gå i taket för som hockeymorsa.
Sedan är det en annan sak, om jag fattat problemet kring den svenska damhockeyns utveckling rätt, att det fokuserats kring fel saker och att det borde ha satsats mer på bredden än på toppen under en längre period. Den gamla sanningen Ni vet, bredd föder topp. Toppstyrning och enmansshower inom förbundet föder just ingenting.