När Holmenkollen 1930 första gången stod värd för ett VM i nordiska skidgrenar hoppade en norrbottning upp på den allra mest åtråvärda prispallen. Det var Sven Utterström från Boden, som i femmilsloppet förpassade hemmafavoriten Arne Rudstadstuen till silverplats.
En svensk stod på femmilens guldpall även när det senaste mästerskapet, 1982, arrangerades i Kollens fruktade terräng. Det var en av de riktigt stora idolerna även bland den annars så fanatiska norska publiken, Thomas Wassberg, som med toppluvan på svaj vann en seger som han efter sin glansfyllda karriär värderar mycket högt.
En annan Thomas, Eriksson, med betydligt kortare internationell toppkarriär, hade några dagar tidigare vunnit den inledande VM-tremilen.
Lika roligt var det inte att vara svensk i Holmenkollen 1966. Varken för det favorittippade svenska laget eller för den som likt skrivaren av detta såg ett av sina första mästerskap (debuten var OS 1964). Då fick den av sjukdomar skadeskjutna svenska truppen nöja sig med två brons. Ett motsvarande facit i år betecknas som jättefiasko. För faktum är att det den gången, 1966, på förhand såg lika ljust ut för svenskarna, med Assar Rönnlund och Föllinge-Persson i spetsen, som vad det gör nu. Och med OS från förra året i färskt minne har vi ju alla stora förväntningar på årets utfall.
Förutsatt att inga baciller smyger sig in och ställer till kaos, mönstrar Sverige en mycket slagkraftig trupp i Holmenkollen. Våra vackert vitskrudade svenska åkare har kapacitet till medaljer i praktiskt taget samtliga längdgrenar. Både på dam- och herrsidan. Ett par damgrenar ser möjligen något svagare ut ur ett blågult perspektiv, eftersom de två första placeringarna i praktiskt taget samtliga lopp får anses vikta för Marit Björgen och Justyna Kowalczyk.
Men det trodde vi i fjol också, varpå Charlotte Kalla med sitt härliga guldlopp på inledande milen angav tonen till tidernas svenska medaljfest.
Just Kalla och Marcus Hellner kommer att få dra ett tungt lass under VM-dagarna. Lagen på de olika distanserna är inte nominerade ännu, men inträffar inga sjukdomar blir det guldkvartetten i stafett plus Kalla/Haag/Rydqvist som kommer igen dag efter dag.
Därför är flertalet av de övriga svenskarna utfyllnad och på plats för att se och lära men även för att hoppa in när/om det blir sjukdomar.
Våra lokala inslag i Holmenkollen, Lina Andersson och Jesper Modin, får därmed inte några tunga roller under kommande dagar. Vi vet dock att Jesper åker torsdagens inledande sprint om han är frisk. Jesper aspirerar dessutom på en plats i lagsprinten liksom att han är fullvärdig reserv på en klassisk sträcka i stafetten - vilket SM-loppet över 15 km i Sundsvall visade - ifall något skulle gå på tok med de ordinarie.
Mycket kommer förstås att cirkulera kring de norska megastjärnorna Björgen och Northug under detta VM. Schweizaren Cologna bör förstås också räknas in i den inre favoritkretsen liksom polskan Kowalczyk. Kanske också tjecken Bauer.
Bortsett från våra svenska hopp, tror jag dock att de norska herrarna, faktiskt även Northug, räds den ryska björnen mest. Ett par av ryssarna har visserligen varit drabbade av sjukdom efter årsskiftet, men kan de ställa upp med sitt ordinarie lag i fulltrimmat skick känns det nästan som om Sverige får lämna över favoritskapet i stafett österut.
Men inledningsvis håller vi nu tummarna för en flygande svensk start med Hanna Falk och Emil Jönsson i huvudrollerna!