Finns det plats för 30-åringar utan landslagsmeriter att kliva in på den stora landslagsscenen?
Självklart.
Så kom igen nu Norge och Roger Finjord – ge June Pedersen chansen.
Norskan står på ofattbara nolla landskamper.
Visserligen har hon suttit på bänken i Serbien en gång. Men att kalla den för en landslagskarriär vore att överdriva kraftigt.
År ut och år in, i match efter match har June Pedersen visat att hon klarar av konkurrensen i en av Europas tuffaste ligor.
Hon har stoppat världsstjärnor och överlistat landslagsmålvakter fler gånger än Marit Björgen tagit OS-guld.
Ändå är hon konstant nobbad och förbisedd.
Jag kan inte tycka att det är rättvist.
June Pedersen är nämligen snudd på unik. Hon är damfotbollens motsvarighet till David Beckham.
Okej, vi får skala bort det faktum att hon inte är en av världens mest kända idrottare, inte har egna klädmärken, högar med miljontalspund eller figurerar i världspressen.
Men tittar vi på det som faktiskt betyder något, det på planen så är det faktiskt så. Pedersen är som Beckham, eller Beckham var som Pedersen är.
Likheterna är slående.
De springer inte snabbast, nickar inte bäst, har inte coolaste dribblingarna eller bäst tillslag med "fel" fot.
Men Pedersen har och Beckham hade bäst tillslag med rätt fot.
Det handlar om unika spetsegenskaper som ingen eller ytterst få i världen kan matcha. Då behöver faktiskt inte övriga egenskaper hålla samma klass.
Inom damfotbollen är fasta situationer oerhört viktiga. Antalet mål på hörnor överstiger vida de i herrfotbollen. Likaså de efter frisparkar.
Därför är det en guldklimp för varje lag att ha den som bäst kan slå frisparkar och hörnor. Därmed betyder det oerhört mycket för Piteås anfallsspel att laget har en av inte bara damallsvenskans bästa utan världens bästa vänsterfötter.
Damallsvenskan är stentuff. Det är en av Europas bästa ligor och därmed i topp i världen. Den som klarar av att leverera riktigt bra på klubblagsnivå här, kan också göra det på landslagsnivå.
I match efter match har June Pedersen legat bakom mål, assist och farligheter med sina inlägg, frisparkar och hörnor. Vilket lag vill avstå något sådant? Det norska tydligen ...
Dessutom har Pedersen till den här säsongen utvecklats till en bra damallsvensk back. Hon är inte snabbast men hon är klok, väljer oftast rätt val och har lärt sig att glidtackla på gamla dar.
Det är klart att hon förtjänar chansen att om inte spela till sig en fast plats i norska truppen så spela ur sig den, oavsett konkurrens på platsen.
Pedersen torde vara perfekt att kasta in med kvarten kvar för ett Norge i underläge som jagar en kvittering och vill utnyttja fasta situationer.
Men å andra sidan kanske vi svenskar inte ska vara för ledsna.
Sverige och Norge ska ju spela kval mot varandra till våren med en OS-biljett i potten ...
Och den stora synonymen med Piteå IF kommer hon att vara för många år framöver, även efter karriären. Det är inte så dumt det heller.
Till sist...
...ska Norges trupp kompletteras med två namn nästa vecka. Hoppet är inte ute för June Pedersen.