...oroad om jag körde AIK-skutan
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Skellefteå har inte vunnit under de senaste sex omgångarna och vad värre är...det normalt så starka hemmalaget har noterat 0-4, 0-2, 2-2 och 2-2 i sina framträdanden i hemmahallen på slutet. Innan säsongen var det många som oroade sig över att Skellefteå saknade en "sniper". När första femtedelen spelats parkerade laget på en ståtlig andraplats och ingen tycktes sakna den där naturlige målskytten, men med tanke på den skrala offensiva produktionen på sistone höjs rösterna igen. I lördags noterade Skellefteå 25-3 i skott mot Brynäs efter halva matchen. Ändå var det Skellefteå som tvingades jaga ikapp ett 1-2-underläge i sista perioden. Nu är kanske inte Brynäs den bästa måttstocken när man ska mäta ineffektivitet. Det gängets målvakt heter ju Jacob Markström och burväktarna tillhör också laget. Klart att Brynäs spelar på försvar och snabba spelvändningar med den grabben i kassen. Timrå tvingades smaka på en liknande medicin mot Brynäs i torsdags. Klart övertag i skottstatistiken, men förlust. Comebackande Christian Söderström räddade en Skellefteåpinne i lördags. I kvällens derby mot Luleå är det också dags för höstens spelare Jimmie Ericsson att göra comeback efter sju matchers frånvaro. Söderström, Ericsson och Mathias Månssons flykt till Rögle kapade tre fjärdedelar av Skellefteås tyngd och eldkraft framåt över en natt. Den faktorn bör inte underskattas i analysen över lagets plötsliga impotens framåt.
Luleå har inte haft några större problem att producera i offensiv zon. Snacket handlar om defensiven och mycket om målvaktsvalen där Mattias Modig oförtjänt blivit något av en hackkyckling. Pitekillarna Mats Lavander och Jan Sandström är två av Luleås absoluta karaktärsspelare. Det förvånar inte om Lavander överträffar förra säsongens poängsiffra. Då som brunkare bredvid Omark och Harju. Nu som ryggrad till ännu mållöse Jonathan Hedström och Pär Arlbrandt. Lavander var en kraftigt underbetald elitseriespelare förra säsongen. Luleås sportchef Lars "Osten" Bergström var nog tvungen att höja lönen rejält under sommaren. Många lirare i kvällens derby är sämre och levererar betydligt mindre än Piteå-Mats trots att de lyfter betydligt mer i lönekuvertet varje månad.
Apropå lönesättningar i elitserien och i övrigt är förstås allt relativt. När jag ändå är inne på en livande Piteålegend i Luleå åker tankarna osökt iväg till en annan. Det går nämligen en skröna om hur Luleå ofta slapp vara med i lönegaloppen under de tider när inte alla agenter visste vad varenda elitseriespelare i alla lag tjänade. När Luleå skulle skriva nya kontrakt med yngre spelare som varit med ett par säsonger hivades ofta den rutinerade stjärnan Lasse Hurtigs kontrakt fram med orden; "Se här vad en sådan etablerad stjärna som Hurtig tjänar". Luleå tjänade en hel del på den taktiken och Hurtig borde liksom Lavander ha varit högre upp på den interna lönelistan. Nu fick Lasse Hurtig välförtjänt avsluta med ett par lukrativa år som proffs i Tyskland. Men det är en annan historia.
Till sist...
...har Luleå förlorat alla tre elitseriederbyn under 2009. 7-1 i januari, 3-1 i februari och 3-1 i september. Någon gång måste det vända. Varför inte ikväll?