Matchen hade allt den inte skulle ha
Flöya hade fyra avbytare. De fick dela på 0 (noll) sekunders speltid.
Tre av pojkarna tog inte ens av sig överdragsjackan.
Under första halvlek skickade de ibland vädjande ögonkast mot de två ledarna. Förgäves. Ledarna betydde sig inte ett dugg om sina avbytare.
Efter paus gav de fyra "guttarna" upp. De satt apatiskt i gräset, petade bland tuvorna och sneglade lite på en match de förstod att de inte skulle få vara med i.
Bodö Glimt hade fem avbytare och bytte, sporadiskt.
Frågan efter matchen var i första hand riktad till Flöya: Vad håller ni på med?
"Den här matchen fick de fyra inte vara med" sa assisterande coachen.
Tidigare under cupen?
"Då har alla spelat lika mycket"
Jo, tjena...
Under matchen blev det heta känslor. Huvudcoachen för Flöya skällde på domaren.
"Håll käft" sa en av ledarna i Bodö Glimt.
"Håll käft själv" kontrade huvudcoachen i Flöya.
"Det är skamligt hur ni uppför er" sa ledaren i Bodö Glimt.
Skamligt var också en bra beteckning för hela matchen.
I slutminuterna ropade huvudcoachen i Flöya ut sin order till en av spelarna: "Gå rätt i han".
Spelaren löd. Pang på. Sedan hängde smockan i luften bland de 11-12 åriga barnen på planen!
Spelet var Drillofotboll när den är som sämst. Två målvakter som sparkade bollen mellan planens straffområden - speciellt Flöya hade en stor målvakt som på order sköt lååååååångt.
"Vi brukar inte spela så här. Jag vet inte varför det blev så" sa ledaren i Bodö Glimt.
Vad assisterande coachen i Flöya tyckte fick vi inte veta. Han gick sin väg.
Matchen vann Bodö Glimt med 2-1.
PT följde Flöyas spelare, ledare och föräldrar i promenaden till parkeringen. Stämningen var så kylig att man väntade frost på marken.
Vi tjuvlyssnade också på föräldrar till två av grabbarna som inte fick vara med. "Vi har försökt prata med dem men det är ingen idé".
Antar att det handlade om ledarna och speltid.
"Jo, de har fått spela" sa en av föräldrarna, en mamma, på PT:s fråga.
Lika mycket?
Det sneda leedet sa mer än tio ord.
En bit bort stod huvudcoachen för Flöya, helt ensam. Han pratade i mobiltelefonen.
Just då var han kanske Summer Games ensammaste människa. Han hade inte bara förlorat en match. Han hade förmodligen förlorat ett helt lag.
För några ögonblick gick det att tycka synd om honom. Men sanningen är ju att han fick vad han förtjänade.
Kanske pratade han med jourhavande kompis.
Det kändes som det behövdes...
Ledaren för Bodö Glimt om de fyra grabbarna som inte fick vara med: "Om 15 år kanske de sitter på höga befattningar i olika företag. Och ledare från klubben kommer för att tigga sponsring..."
Kloka ord.
"Värsta matchen jag dömt" sa ungdomsdomaren efter drabbningen.
"Bland de värsta matcher jag sett i cupen" blir mitt betyg.
Ett norskt lag förlorade sin semifinal efter straffar. Avbytarna fick tillbringa hela matchen på sidan. PT undrade om det var klubbens policy och lovade att se lagets nästa match. Då fick alla spela (inte lika mycket, men ändå) - det blev förlust med 0-7.
Så stor är skillnaden.
De ledare som kommer till cupen för egen vinning går ofta långt.
Priset får några av barnen betala.
Så jobbar vi med nyheter