Det doftar den ädlaste av medaljer kring Pär Mårts hockeytrupp till OS i Sotji. I mitt tycke så klockren den kan vara. Det går förstås som alltid att diskutera ett av målvaktsnamnen, någon av backarna och ett par av forwardarna, men det är ytterligheter där någon anser si en annan så.
Mårts och alla landets hockeyälskare kan bara knäppa händerna och hoppas att målvaktsässet Henrik Lundkvist hittar storformen. Utan en världsmålvakt på topp vinner man inga OS hur bra femmorna än fungerar i övrigt.
På backsidan har Mårts satsat på samspelta block plus rutinerade duon Alexander Edler och Henrik Tallinder. Smart med tanke på att det inte finns tid att trimma in grabbarna på stor rink.
Mårts verkar också ha varit lyhörd över det faktum att man måste ha ett par leading lines som spelar kring tjugo minuter per match på den yppersta världselitsnivån. När Sverige inte lyckades försvara titeln från 2006 fyra år senare gavs tvillingarna Sedin - då etta och tvåa i NHL:s poängliga - tio, tolv minuter när det blev respass mot Slovakien.
I årets svenska lagbygge står det helt klart att första och andralinan är de som främst ska producera. Den tredje och fjärde kommer att ha som främsta uppgift att döda tid mot motståndarnas stjärnoffensiv.
Hur som helst ett spännande bygge och jag blir inte förvånad om vi ser exempelvis Alexander Steen eller Carl Hagelin i någon av de två förstalinorna bredvid Zetterberg eller Sedinarna när agnarna ska skiljas från vetet.
Jimmie Ericsson var enligt många truppens stora sensation. Inte för mig. Mårts har alltid haft ett gott öga till allroundkunnige Ericsson och jag tror inte att Skellefteåkaptenen kommer att göra bort sig under de byten han får.
Ericssons hockeyresa har varit speciell. Talangen från Vita Hästen hamnade i Skellefteå och sedan vidare till Leksand där han började i först och slutade i fjärdkedjan. För ganska precis sex vårar sedan sågs Jimmie i Skellefteås tredje och fjärdelina innan han äntligen tog sommarträningen på allvar. Sedan den dagen har karriären pekat spikrakt uppåt. En Jimmie Ericsson som i unga år tagit en liknande väg som backbrorsan Jonathan hade förmodligen haft många god år på sitt NHL-CV.
Inom kort presenteras också den svenska damtruppen till Sotji. En trupp dit Munksunds äss Elin Holmlöv skandalöst inte ens fått en ärlig chans att kvalificera sig till. Hon och Rebecca Stenberg borde absolut ha fått någon ynka möjlighet att åtminstone spela in sig eller spela ut sig under höstens alla läger och turneringar. Sidsteppningen av duon stinker prestige lång väg och att hävda att Sverige har ett dussin forwardar - rollspelare eller ej - som är bättre än Elin Holmlöv är bara löjligt.
Till sist...
...om det snackas några kantnamn hit och dit i Pär Mårts OS-trupp är det ingen mot debatten i Kanada. Brent Seabrook, Claude Giroux, Martin St Louis, tidigare lagkaptenen Joe Thornton, Rick Nash och Tyler Seguin är bara några av spelarna som lämnats utanför. Snacka om lyxproblem.