Stellan Carlsson tänker inte i termer om läget är oroligt eller inte. Då får vi andra göra det.
Piteå IF var bra i Svensk Cupen mot Hammarby. Sedan pekar formen åt ett håll. Nedåt.
Stellan Carlsson har rätt i att duellspelet inte varit tillräckligt bra.
Det är för många närkamper, andrabollar och situationer en mot en som förloras av Piteås spelare – och det inte mot allsvenska lag utan lag från andradivisionen.
Julia Karlernäs kunde ifjol vinna dueller ensam mot en, två, tre och till och med fyra motståndare. Nu har hon på försäsongen inte nått 2018 års nivå. Samma gäller Nina Jakobsson. Men de är inte ensamma. Piteå är som bäst när laget genom sin fysik bryter ner motståndet. Framförallt såg vi hur orken blev avgörande i flera andra halvlekar ifjol.
Den energi, självklarhet och orubbliga tro på det egna laget oavsett utgångsläge, som fanns hela fjolåret, har inte varit där under det här försäsongen.
Piteå har tidigare haft dippar, som i mitten av sommaren ifjol, och alltid rest sig. Det kommer laget göra igen. Inga pokaler delas ut i april. Men tillsammans med skadeläget gör det läget oroligt inför seriepremiären för oss som inte heter Stellan Carlsson. Han får tänka på problemlösningen.