För ett år sedan, nära nog på dagen, knep Piteå Elits damer SM-silver i stafett. Det var med samma trio - i tur och ordning Magdalena Pajala, Lina Andersson och Jennie Öberg - som förväntas konkurrera om medaljer vid årets SM.
Då avgjordes stafetten i Skellefteå. Nu har Piteå den fördel det brukar handla om när man tävlar i hemmamiljö, på Lindbäck Stadion, även om Lina och Jennie bara undantagsvis tränar där.
Avståndet till vinnande IFK Mora i fjol var nästan en minut. Och kullorna är favoriter även i år. Trots att de tappat Susanne Nyström, som återbördats till sin moderklubb Laisvalls SK, där hon dessvärre inte har några lagkamrater som kan hjälpa till att bilda ett lag.
Till skillnad från Mora, med Anna Haag som ankare på en trolig slutsträcka, har inte Piteå någon riktigt kanon som när Lina Andersson var i sitt esse. Ska hemmalaget kunna bjuda Mora något så när motstånd, måste alla tre åka på toppen av sin förmåga. Det är inte säkert att det räcker i alla fall.
Sofia Bleckur på första sträckan för Mora är en mycket kompetent klassisk åkare. Eva Svensson, som troligen åker den andra, har nafsat på svenska eliten några säsonger nu. Och vad Anna Haag förmår i en stafett har vi många gånger glatts åt när hon åkt i svenska landslaget. Hon kanske inte får lika många påhejare när hon tävlar på Vallsberget - åtminstone om Piteå hänger med så långt.
Så här i säsongens slutskede vacklar formen för många efter en intensiv säsong. Men Piteå kan förutom från Moras sida räkna med tuff medaljkonkurrens från Åsarna, kanske Östersund och varför inte Tärendö. Där kompletteras Charlotte Kalla och Mia Eriksson av Karin Ersson, tidigare Öhman och bra grundtränad i egenskap av skidgymnasielärare. Karin var med om att föra Tärendö till fjärde plats i Skellefteå. Det kan bli lika bra, eller bättre, i år.
En intressant start i damstafetten görs även av juniortrion Sofia Henriksson, Emma Sjölander och Maria Sundström från Strömnäs. Inte minst blir det spännande, med tanke på att det handlar om klassisk åkteknik, att se vad Sofia förmår mot "tanterna" i seniorlagen.
I herrarnas stafett kommer Daniel Rickardsson att leda Hudiksvalls IF fram till föreningens allra första SM-titel. Vem som kompletterar honom i laget är ännu inte offentliggjort, men förutom Vasaloppsvinnaren Jörgen Brink finns så kompetenta namn som Fredrik Karlsson och Fredrik Jonsson att tillgå. En ramstark besättning.
Piteå Elit blev 6:a i fjol och siktar säkert på att förbättra det resultatet. Men att nå prispallen kan bli knepigt. I första hand beror det förstås på hur killarna själva åker, men konkurrensen bakom Hudiksvall ser oerhört tuff ut. IFK Mora med nya fyndet Calle Halfvarsson, Sollefteå GIF, Åsarna IK, Östersunds SK - det är till och med så att en plats bland de sex främsta på förhand framstår som en god prestation.
Svenska mästerskapen i längdskidåkning, traditionsrikare än någon annan idrott, har de senaste åren rumphuggits alltmer. En gång i tiden, det verkar avlägset nu, arrangerades SM-veckor från söndag till söndag. Men i takt med att fler distanser som sprint och jaktstart införts, samt konkurrensen från världscupen som tar allt fler helger i anspråk, har skidförbundet tvingats dela upp mästerskapet både i tid och rum.
Förra året hölls SM på två platser, i Piteå och Skellefteå. I år är det tre tävlingsorter: Sundsvall hade huvudinnehållet i början av februari, Piteå kör stafetterna denna helg (plus final i de svenska cuperna för både seniorer och juniorer) och Bruksvallarna 50 respektive 30 km första helgen i början av april. Med en sådan uppdelning försvinner onekligen något av fräschören med SM.
Det är ingen överdrift om en gammal SM-besökare tillåter sig påstå att det var bättre förr.