En storfavorit åker i kvarten
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ni minns kanske att jag tidigare skrev att Kanada och Ryssland var alldeles för stora favoriter. Visst är det så att båda lagen fortfarande kan vinna men det är inga täta lagbyggen de båda giganterna visat upp så här långt. Massor med talang och individuell skicklighet förstås, men också brister som de mängder världsspelare som finns i lag som USA, Tjeckien och inte minst Tre Kronor skoningslöst utnyttjar om chansen dyker upp. Jag tycker inte att Tjeckien var sämre än Ryssland i söndags. Det kan mycket väl bli revansch om lagen möts längre fram i turneringen.
Fansen i Kanada och USA är väldigt måna om gamla toppnamn enligt devisen "once a champ always a champ". Inget fel i det, men när det kommer till laguttagningar a la Kanadas inför hemmaturneringen och som de själva döpt det till "det viktigaste mästerskapet någonsin" vete sjutton om det inte blir en black om foten med ikoner som backen Chris Pronger och målvakten Martin Brodeur. Frågetecken om ens en av mina stora favoriter Joe Thornton skulle ha platsat. Det verkar stundtals gå för fort för den store och han tappar pucken alldeles för ofta.
Kvartsfinalerna blir ingen lek för något lag. Tre Kronor möter ett Slovakien som har ett dussin pjäser av yppersta klass. Det gäller att Kronornas breddspelare hittar sin högsta nivå. Då vinner Sverige. Om inte är det bäddat för en jätterysare. Sverige har hur som helst lyft ett par snäpp varje match och jag tror att allt går enligt ritningarna för Bengt-Åke Gustafsson och hans intressanta ledarstab. Bengt-Åke har många kritiker bland mediavärldens Stockholmsmaffia och till slut lyckades de också få bort honom från posten.
Intressant dock att höra Mats Sundin berätta att Bengt-Åke har full kontroll och man ska också veta att förbundskaptenen är NHL-proffsens man.
Visst kan det vara befogat att gorma över hans uttagningar till de årliga turneringarna i Finland, Ryssland, Tjeckien och Sverige. Det har ju hänt att grabbar som huserat i elitserielagens fjärdefemmor utgjort stommen, men det går inte att komma ifrån hans fingertoppskänsla och facit i de stora mästerskapen. Petningen av Tomas Holmström inför Turin var märklig, men i övrigt har han alltid haft en spelplan även om han haft svårt att försvara den rent verbalt när han kritiserats av tidigare tränarkollegor som Niklas Wikegård och Leif Boork.
Kanske är det rent av så att Bengt-Åke har betydligt lättare att komma överens med de Kronor som är aktiva världsstjärnor i NHL jämfört med många av sina föregångare.
Till sist...
...får damkronorna kämpa om en bronsmedalj mot Finland efter förlust mot USA i semifinalen. Helt klart är dock att landslaget blivit frånåkta ännu mer av transatlanttjejerna i Kanada och USA. Inte närmat sig utan frånåkta i ordets rätta bemärkelse. Det är nämligen i trampet och skridskoåkningskicken den stora skillnad som tenderar att växa sig än större finns.