Växjö vann en enda match av elva efter tre perioder under säsongen mot Skellefteå AIK. Det räckte inte för att ge sig själva chansen att försvara SM-guldet och samtidigt spräcka Skellefteås fem vårar långa finalsvit.
Skellefteå som tappat ledningar i slutsekund och slutsekunder i semifinal sex och sju orkade resa sig på nio och en halv. Känslan för de allra flesta var att Skellefteå tog räkning när lagkaptenen Jimmie Eriksson åkte på en två plus två-minutersutvisning i början av sudden death i onsdagens avgörande match. En annan av lagets slutspelsrävar, rutinerade Erik Forssell, ville dock annat och styrde in segerpucken som innebar sjätte raka finalvåren för klubbens supporters. Det är redan full huggning om finalbiljetterna mot Frölunda på lördag. Även om Växjö är ett fullfjättrat slutspelslag är det på sitt sätt rättvist att tabellettan och tvåan, Skellefteå och Frölunda, får göra upp om Le Mat-bucklan.
Apropå små marginaler handlade det om centimetrar från en straff när Atletico Madrid slog ut regerande mästarna Barcelona ur Champions League tjugo i elva onsdag kväll.
Världens bästa defensiv med uruguayanaren Diego Godin som dirigent höll nollan mot Barcas fruktade MSN-linje. Messi, Neymar och Suarez kammade noll på Vicente Calderon. Barca har haft domsluten med sig när de besegrat Atletico hemma i liga och CL-spelet, men den här gången var det Atleticos tur. Juanfrans hand var innaför och benen utanför straffområdet när han fick fingrarna på bollen minuten före slutet. Där borde Barca fått straff, men tur och otur sägs ju ska jämna ut sig ...
Coachernas coach, Atletico Madrids Diego Simeone, är lagbyggenas mästare alla kategorier. En grundmurad defensiv, en elva som löper oerhört mycket och alltid en farlig offensiv med sylvass spets. Atletico är ingalunda en fattig klubb men har långt ifrån samma muskler som de två bjässarna i Spanien, Barca och Real Madrid, och de andra jättarna i Europa de så ofta utmanar. Under Simeone har Atletico behållt den defensiva ryggradsstommen och sedan med en eller ett par säsongers mellanrum sålt straffområdeskungarna. Namnen Diego Forlan, Fernando Torres, Sergio Aguero, Radamel Falcao, Diego Costa och Antoine Griezmann är alla kända namn i världsfotbollen. Och samtliga, nåja kanske inte Aguero, har spelat sitt livs fotboll i just Atletico.
Det finns mängder av likheter i ”Atletico-tänket” i PIF-dams sätt att arbeta på planen. Med aningen bättre resurser skulle PIF-dam bli en än värre mardrömsmotståndare för alla nationella och internationella klubblag. Så långt har man faktiskt kommit idag att ingen klubb inbillar sig att man kommer till LF Arena och hämtar poäng utan blåstället på.
Jag är full av beundran för det jobb som Piteås damsektion gör säsong ut och säsong in. Tränarna Stellan Carlsson och sportchefen Leif Strandh skulle platsa i vilken elitorganisation som helst och alla genuina piffare borde se det som en ynnest att den typen av kunniga, drivna och talangutvecklande ledare ställer sina tjänster till klubbens förfogande.
Kalla mig gärna för okunnig och omodern för att jag inte begriper fördelarna med att bilda en alliansförening. Den normal så klarsynte Krister ”Kricka” Berglund slog näven i bordet under årsmötet och hävdade att damsektionen borde visa mer ödmjukhet kring alliansbildandet med tanke på att de inte klarat budgetmålen flera säsonger i följd. Jag må vara sämre än alla duktiga ekonomer som bara ser krasst på plus och minus, men jag glömmer aldrig den lektion som en av ortens stora exporter inom ämnet en gång gav mig. Hans analys gick ungefär så här. ”Lek med tanken att vi driver ett tivoli. Den stora attraktionen som drog folk och sponsorer backade 200 000 kronor varje år. De övriga sex attraktionerna plussade förvisso 50 000 per år, men utan den stora skulle väldigt få besöka tivolit.” Kanske är det så att övriga PIF-sektioner borde visa mer ödmjukhet mot PIF-dam.
Piteå IF:s flagga har aldrig viftat stoltare än den kväll när PIF-dam var nominerade i sex klasser under landets fotbollsgala. Piteå IF och ortens idrott skulle tappa massor i värde utan damlaget!