Om några dagar vandrar tabellettan Piteå IF ut till den största matchen den här kommunen har upplevt. En ren allsvensk seriefinal på hemmaplan, på riktigt. Inte för att det står på pappret. Tabelltvåan Göteborg står för motståndet.
Piteå IF är klubben som chockade övriga fotbollslandet stångade sig fram till sju raka segrar genom en kompott av karaktär, individuell och taktisk skicklighet och mod. Det blev en historisk hemma- fast ändå bortamatch i seriefinalen mot Rosengård.
Midnattssol, uppumpade förväntningar, 0-1 i baken och en ballong som började pysa.
Nu är den uppblåst igen.
Den här gången behöver PIF inte åka 40 mil. Senaste målskytten, Cecilia Edlund, kan dra på sig skorna hemma och traska ett par hundra meter till LF Arena och den största match ett Piteålag någonsin spelat, oavsett sport.
För nio år sedan var PIF fullt av spretiga hål. Sju raka matcher utan mål i högsta serien. Svenskt rekord.
När laget var som sämst, kom som flest. Ofta över 3000 åskådare.
Skälen att se Piteå är större än någonsin.
Seger mot Göteborg och guldgreppet är kopplat. Allt som omgärdar matchen gör den värd en publikinvasion.
Segern mot LB07 var stabil och rättvist. Piteå hade läst ingångsvärdena rätt och pressade högt i den starka medvinden. Följden blev ett nedtryckt hemmalag.
Att Piteå leder damallsvenskan beror på rätt analyser och därmed beslutsfattande. För några år sedan såg vi ett PIF livrädd för kontringar som låg lågt och slog längre bollar mot en för isolerad och ensamt stångandes Clara Markstedt.
Nu har PIF ett presspel som stressar motståndarna över stupet. Kvalitén på passningsspelet har höjts. Kombinationsspelet med boll upp på forward och tillbaka på spelare rättvänd med fart skapar ytor och framåtriktning med boll.
Målvakten Cajsa Andersson utstrålar lugn och har ett närspel av högsta klass. Försvaret är seriens mest samkörda. Julia Karlernäs och Ellen Löfqvist kloka granitblock på mitten, Ronja Aronsson bättre än någonsin med sina vägvinnande kortpassningar, Selina Henriksson och Jo Blankenship har snabbt kommit in i damallsvenska tempot. Längst fram är Cecilia Edlund och Andrea Norheim på rätt plats i boxen. Madelen Janogy ställer frågor genom utmaningar och Nina Jakobsson nickar, stångas, driver och har en fysik ingen rår på.
PIF har den här säsongen också fått bra utdelning på sina diagonala crossbollar från ytterposition. Lena Blomkvist slog en sådan som Nina Jakobsson nickade in till 1-0 och i förspelet till 2-0 var June Pedersens boll mot Ronja Aronsson viktig.
Piteå har sin tydliga metod och den fungerar. Laget försöker oftast inte spela sig upp centralt via mitten, om nu inte Nina Jakobsson, kommer rättvänd med fart. Julia Karlernäs och Ellen Löfqvist lägger oftast ut bollen på kanten för yttern att slå en cross mot bortre ytan, alternativ söka djupledslöpande forward längs kanten.
Vi vet hur vägen hit har sett ut, vad visar framtiden?