Den 17-åriga Slagnästjejen är ombytt och klar för måndagens träning med Northern arms. Träningstights i lycra och t-shirt med sponsorloggor. Glasögon och uppsatt hår. Uppvärmning med klubbkamraterna, sen nötning vid brytborden. Så sent som för två helger sedan bröt hon sig till ett brons i EM i Grekland.
– Det var mitt första EM, en otroligt häftig upplevelse! Jag visste inte vad jag skulle vänta mig riktigt. Klart jag hade hoppats på medalj, men jag vet ju också att motståndet är tufft.
Juniorbrons i vänstern, blev det. Inte på något sätt tillräckligt, tycker Moa.
– Jag känner bara att jag inte tänker ge mig förrän jag står där med guldmedaljer på båda armarna, med svenska flaggan kring axlarna. Om jag kan nå så här långt med den träning jag gjort hittills, hur långt kan jag nå med mer och hårdare träning?
Det återstår att se. Moa Renlund Bergman kliver i höst på gymnasiet i Storuman. Barn- och fritidsprogrammet, men med armbrytning som tillval.
– Det kommer bli tufft, men det är det här jag vill.
Northern arms är en förhållandevis liten klubb till antalet utövare. På måndagskvällen är de drygt tio som dyker upp, men mängden säger nödvändigtvis inte så mycket om kvalitén. Här går nämligen Pirjo Laituri omkring och coachar kring borden. Mångfaldigt medaljerad i såväl VM, som EM och SM, och sedan en tid tillbaka även domare i tävlingssammanhang. Ett namn man känner igen inom armbrytningen, och en stor tillgång för sina klubbkamrater. Laituri tog för övrigt silver i både vänster och höger arm på EM. Men det vill hon helst inte prata om.
– Man vinner inte ett silver, man förlorar ett guld. Jag fokuserar hellre på att hjälpa de yngre förmågorna i klubben, där vi har flera som är lovande.
Själv tänker hon fortsätta bryta på tävling kanske ett eller två år till.
– Jag har känt att motivationen brister på sistone. Jag ger inte allt när jag tränar, vilket också märks när det blir tävling.
Bland dem som dykt upp på träningen syns Ronny Myrvang. Han är alldeles färsk i armbrytarsammanhang, men blev biten direkt.
– Jag började träna med dem i februari. Det är så otroligt mycket mer teknik än vad jag kunnat föreställa mig tidigare. Absolut, det är bra att vara stark, men det betyder inte så mycket om man inte vet vad man gör.