Det är många nya namn att lära sig. Både på ens nya arbetsplats, såklart, men också i kommunpolitiken och lokalsamhället. Eftersom jag förväntas kommentera politiken även på lokal nivå är det mycket att ta in. Jaha, hen är ordförande i den nämnden, okej, hon är chef på det företaget, och han, han jobbar ideellt för den föreningen.

Jag vill ju förstå hur saker funkar lokalt här, i detta område som är nytt för mig. Inte bara för att det är mitt jobb att skriva om det politiska läget i kommunerna och regionen, det är även min genuina önskan att göra det bra. Så som många 25-åriga kvinnor ofta känner när de anförtros uppgifter som vanligtvis äldre med mer erfarenhet brukar få.

När jag presenterat mig för folk som den nya ledarskribenten, har jag mötts av många reaktioner. Vissa är arga och tycker att jag skriver dumma saker om SD (Jag skriver saker om SD, som är dumma, kan man också säga, om man vill).

Dessa personer menar ofta att jag är ung och naiv. Kanske är det lättare att avfärda en 25-årig kvinna på det viset, istället för att erkänna henne som en meningsmotståndare värdig att debattera mot med teser och argument.

Men positiva kommentarer har också varit exempelvis “Vad kul med en ung tjej på ledarsidan!”. Jag vet att dessa är välmenande, men jag har länge undrat vad som är så kul. Jag är inte mitt kön. Jag är inte min ålder. Jag är kompetent. Ingen annan, oavsett ålder eller kön, skulle göra mitt jobb på det sätt jag gör. Jag har kvalifikationer.

Men jag förstår också att jag är tillsatt på en tjänst som liksom automatiskt brukar innehas av ett annat kön och en annan ålder än min. Så jag har tänkt att jag får ta dessa kanske lite knepiga men ändå vänliga kommentarer med en klackspark och dagligen bevisa att jag är mer än alla stämplar man kan tänkas sätta på mig.

Men igår hände en grej. Valberedningen för Socialdemokraterna i Piteå meddelade sitt förslag på personer till olika poster i kommunen. 25-åriga Louise Mörk är föreslagen som ny ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden.

Och jag tänkte på varje gång jag hört “hon är så ung och naiv” men även “en ung tjej, kul!” och tänkte att Louise Mörk antagligen mött exakt samma grej flera gånger under sin tid som engagerad och på olika politiska uppdrag.

Och då, trots att jag inte har koll på precis alla namn på alla politiker i varken regionen eller kommunen än, så förstod jag varför folk tycker det är så kul med en ung tjej som ledarskribent. För som ledarskribent förväntas man ju granska makten, och om “makten” är en ung tjej är det nog lätt att “granskande” beskriva henne som oerfaren, naiv, eller okunnig. Såvida man själv inte är ung tjej.

Om Louise Mörk kommer göra ett bra jobb om hon nu blir vald till posten hon nu föreslagits till, det vet jag för lite om. Men jag lovar att aldrig koppla hennes kompetens, eller eventuella brist på kompetens, till varken hennes ålder eller hennes kön. För jag vet att det är motsatsen till kul. Det är trist och oseriöst.