Utvärderingen kom även fram till att man sparar mer på att skolorna lades ner än vad det kostar med skolskjuts, alltså var det även ett ekonomiskt försvarbart beslut för barn- och utbildningsnämnden.

Men ekonomi är givetvis inte allt. De allra flesta av oss vet att en bra skola kostar, och är beredda att betala skatt för att säkra en bra utbildning för våra barn och unga. Skolan är, och det kan faktiskt inte understrykas nog, trots allt till för barnen.

Eftersom skolan är till för barnen, är de viktiga att komma ihåg när vi pratar om skolnedläggningar. För ett för lågt antal barn, eller för högt, kommer inte att ge barnen den bra och trygga skolgång de behöver och förtjänar.

En trygg och bra skola förutsätter både utbildade lärare och att man har en alldeles lagom mängd klasskamrater så att barnen både har någon att diskutera skoluppgifter med och även för att få det sociala umgänget som skolan ska erbjuda utanför den egna familjen.

Men, ofta känner vi ett missnöje mot nedläggningsbeslut, trots att de ofta är rationella, logiska, och i längden det bästa för eleverna. Men vi är inte alltid rationella i alla frågor. En skola är ofta navet på en ort. Skolbarns lek och skratt är en av de saker som ger liv åt samhällets centrum.

Och det är såklart så att om skolan på en ort läggs ner kan det leda till att barnfamiljer inte heller väljer att flytta till den orten, varpå kundunderlaget till matbutiken kanske blir lägre och den måste lägga ner, och sedan är den negativa utvecklingsspiralen därmed ett faktum.

Nedläggningar blir kvittot på att den demografiska återväxten inte finns där, i alla fall inte tillräckligt. Det rör och stör oss på en nivå som är bortom logiken, för alla har vi en plats vi kallar “hemma” och oavsett om vi bor där nu eller inte så vill vi aldrig se den orten dö ut.

Det är också därför det är vanligt att de som faktiskt inte är skolans aktörer ändå bryr sig alldeles oerhört i frågor om skolnedläggningar. Men man måste komma ihåg att skolans aktörer främst är barnen som går där, lärarna som arbetar där, och till viss del även föräldrarna.

Nu bråkas det i vår grannkommun i norr om samma frågor, och bråken har blivit offentliga i form av rätt så patetiska tjafs på Facebook. Vuxna människor beter sig som fjortisar och enskilda politiker pekas ut som skurkar. Är de politiska besluten egentligen bra eller dåliga? Det beror helt på ur vems perspektiv man ser på frågan.

I Piteå fick vi svart på vitt att de skolnedläggningar som gjorts var rimliga beslut, trots de uppenbart negativa effekterna. Men, grundläggande i frågan är oavsett att lyfta blicken och att se till barnens bästa. Även lärarnas, som ju är de som ska skapa den bra och trygga läromiljön.

Lärare som trivs på sin arbetsplats och får göra det de är bäst på, nämligen undervisa i sina ämnen, blir också gladare och bättre lärare. Vilket i sig ger eleverna trygghet. Utvärderingen av skolnedläggningarna i Piteå Kommun vittnade också om att lärarna varit nöjda med beslutet.

Lärare behöver ha kollegor. Lärare behöver få undervisa i de ämnen som de har sin kompetens inom. Och alla barn behöver ha både lärare och klasskamrater, mer än vad de behöver ha geografiskt nära till sin skola. Även om det såklart vore önskvärt att kunna få både och.